Palmsus i radhusträdgården

Det vimlar av växter som inte borde klara en vinter i Uppsala. Andreas odlar palmer i sin familjs radhusträdgård. Vintertid kräver palmerna både filtar och snö för att överleva.

Väderkvarnspalm i vinterpaket. För att överleva blir palmen inslagen i filt vintertid.

Väderkvarnspalm i vinterpaket. För att överleva blir palmen inslagen i filt vintertid.

Foto: Kestin Engstrand

Bostads- & stadsplaneringsfrågor2005-07-24 00:00
- Sedan jag var nyfödd har jag har tillbringat alla somrar i södra Frankrike. Men kicken kom när min mamma sådde oregano här hemma. Det var också nytt för mig att lavendel klarade sig här hemma. Jag var väl 12, 13 år.
Nu är han 16 år. Det är inte av sin far som Andreas har ärvt sina gröna fingrar, han äger inte ens en krukväxt, men kanske nyfikenheten, att ifrågasätta. Morfar var stor trädgårdsamatör i Helsingland.
Under flera år har Andreas haft ett exemplar av Camellia California. Den stora väderkvarnspalmen anlände en vinter i kallaste februari och fick lyftas in över planket med minikran, den vägde över 100 kg. Förra sommaren var den nära att stryka med. Orsaken var ett dåligt rotsystem men den repade sig.
- Väderkvarnspalmen är ganska lätt, den är stryktålig och återhämtar sig bra även om bladen skulle bli skadade. Dessutom är den snabbväxande och inte så dyr. Den är känslig för blåst men mina står väl skyddade.
Odlade i kruka
Palmerna har med sig odlingsegenskaperna från sin gamla växtplats och uppför sig därför som om de vore kvar där - i alla fall det första året. Därför brukar de klara första vintern. Ödesvintrarna är oftast de följande. Först efter tre till fem vintrar brukar de börja anpassa sig till sitt nya odlingsklimat. Då har rotsystemet hunnit etablerat sig.
- Växterna måste verkligen vara odlade i kruka i ett par år för att man ska lyckas. Har de just blivit satta i kruka för att de är lättare att transportera så, då blir det mycket svårare att anpassa dem till den nya växtplatsen, säger Andreas.
Han vårdar sin stora väderkvarnspalm ömt. Vid kyla får stammen extra skydd av en filt, han bevakar ständigt termometern för att vid behov kunna ta till kraftfullare åtgärder som skumgummi och plast. I vintras skyfflade han upp all snö han hittade och på så sätt kunde halva stammen få en skyddande isolering. Vinterskador kan också inträffa när den heta vårsolen tinar upp bladen. Växten vill då ha vatten och sänder en signal till rotsystemet, som är fruset. Resultatet blir vintersprängningar. Lättast att skydda växterna från den heta vårsolen är att lägga över juteväv.
I år har den pyttelilla radhusträdgården på 24 kvadratmeter fått marktäckning av vanligt gånggrus, som förstärker både det torra intrycket och växternas fina bladformer. Större stenar finns också vid palmerna. Stenarna är utmärka värmeförstärkare, de lagrar värme under dagen och avger den under natten. Men även palmerna behöver näring, som alla växter gör. Andreas har hittills mest använt sig av flytande blåkorn. Här gäller samma tidsperiod som för alla andra vedartade växter, efter midsommar ska ingen kväverik gödsel ges, då försämras starkt vinterhärdigheten.
Barndomssomrarna i Frankrike har satt sina spår. Palmerna i trädgården har även sällskap av en cypress.
- Det är min favorit. Den doftar så gott och har så fina kottar, säger Andreas.

Fotnot: På grund av att Andreas växter är stöldbegärliga anges inte hans efternamn.


Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!