Ostindiskt porslin i 1700-talsköket

Kinesiskt porslin blev högsta mode på 1700-talet. Ostindiska kompaniet skeppade närmare 50 miljoner föremål till Sverige. På Tureholms slott i Södermanland inreddes ett helt kök för att passa till det blåvita porslinet.

Inte mycket av den stora porslinssamlingen finns kvar i dag. Men inredningen är unik eftersom den är så välbevarad.

Inte mycket av den stora porslinssamlingen finns kvar i dag. Men inredningen är unik eftersom den är så välbevarad.

Foto: Anna Lefvert

Bostads- & stadsplaneringsfrågor2010-03-25 10:12
Flygande fåglar, slingrande blommor och kineser med koppar fyllda av rykande hett te i händerna. Motiven pryder väggarna inne i köket på Tureholms slott strax utanför Trosa i Södermanland. Slottet stod färdigt 1732, ett år efter det att Ostindiska kompaniet grundades i Göteborg.
Men det var först 1746 som porslinsköket blev färdigt. Det var det sista rummet som färdigställdes, berättar Christer Bonde som äger slottet i dag.
Porslinsköket var toppmodernt inrett och målades helt i blåvitt, med kinesiska motiv. Det blåvita kinesiska porslinet som var så populärt i högreståndskretsar vid tiden då köket blev till inspirerade målaren Engelcrona till målningen, som utfördes i linoljefärg och äggoljetempera.

Men det var inte bara målningen som anpassades efter porslinet. Hela väggarna dekorerades med porslin och, utöver de väggfasta tallrikshyllorna, finns mängder av konsoler anpassade för varje kopp och skål. Inte särskilt funktionellt kan tyckas, men så var inte heller det här köket tänkt för några långkok. De gjordes i ett annat kök i ena flygeln.
- Porslinsköket var grevinnans skrytkök, kan man säga. Här skulle hon kunna bjuda sina väninnor på te, kaffe och choklad som var nymodigheter då, säger Christer Bonde.
Tyvärr kom köket inte att användas särskilt mycket ens för representation.

Tureholm var ett sommarställe, men besöktes sällan av greveparet. I stället sköttes det av tjänstefolk som skrev och berättade om hur fruktträden i trädgården blommade. Synd kan tyckas, men tack vare att slottet inte användes särskilt flitigt har en stor del av inredningen bevarats intakt och sluppit renovering. I dag är porslinsköket ett unikt tidsdokument eftersom det är så välbevarat. Många liknande inredningar försvann när det ostindiska porslinet blev omodernt i slutet av 1800-talet.
Egentligen var porslinet aldrig tänkt att användas mer än möjligen vid festliga tillfällen. Det var en dekoration.
I dag finns dock inte mycket av porslinet kvar på Tureholms slott. En del av samlingen, som under en tid uppgick till 600 delar, återfinns numera på Skogaholms herrgård på Skansen.
Fakta: Ostindiskt porslin
Blåvitt porslin började tillverkas redan på 1100-talet i Kina. På 1500-talet satte importen av porslin till Europa igång. Portugiserna var först med att starta sitt Ostindiska Kompani 1587. Svenska Ostindiska Kompaniet grundades 1731 och 1733 anlände det första skeppet till Göteborgs hamn. Genom åren kom mycket porslin till Sverige, uppskattningsvis kom cirka 50 miljoner föremål hit via sjöfarten.
Det så kallade kompaniporslinet tillverkades helt för den europeiska marknaden, och var ofta beställningar med familjevapen på serviser.

Fakta: Goda kopior
Kompaniporslinet tillverkades ofta helt efter förlagor som skickades till Kina från beställaren i Europa. Ibland blev det väldigt fel, som till exempel när bläcket på förlagan flöt ut kring familjen Gyllenborgs vapen och bildade ett mörkt moln. Eller när någon skrivit "mor är arg i dag" på baksidan av förlagan till Niclas Sahlgrens förlaga - och han fick en hel servis med undersidan av faten bemålade med citatet.
Svenskan var ju rena kinesiskan för kineserna som är kända för att kunna göra exakta kopior.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!