När invånarna själva bestämmer gatunamnen

Det lilla villaområdet Starbo ligger söder om Stenhagen och andas idyll och historia. I en stor lummig trädgård klipper Sven Ankar gräset medan Birgitta Samuelsson stuvar undan trädgårdsmöblerna. De bor fortfarande på Starbovägen, men tomten gränsar till Annas väg som fick sitt namn för fyra fem år sedan.
- Anna Karlsson bodde i det röda huset. Hon dog för mer än tio år sedan, berättar Sven Ankar och pekar mot ett stort trähus som ligger lite högre upp.

Birgitta Samuelsson beskriver Anna Karlsson som en säregen person. Hon blev änka när maken dog i stendammlunga. Han arbetade på Uppsala Ekeby keramikfabrik, som många andra i området.
- Anna var en liten rund tant. När hon gick på kvällspromenad hade hon händerna under förklädet med nyckelknippan i handen, minns Birgitta Samuelsson.
När de olika gatorna i området skulle få egna namn, tillfrågades de boende om de hade några förslag. Då samlades grannarna och diskuterade. Resultatet blev Sanders väg, Farbror Lanz väg, Annas väg och Skärvstensvägen. Så sent som härom veckan fick den sista lilla gatsnutten en ny vägskylt, Märtas väg.

Alla namnen har nära anknytning till platsen. På Skärvstensvägen finns fornlämningar. Märta hade ett sommarhus i området. Sander hette en av de första nybyggarna här på 30-talet. Farbror Lanz var en herre med fina manér, som brukade fylla groparna i vägen.
Sven Ankar och Birgitta Samuelsson flyttade till "byn" 1982, så de var med när de gamla bodde här. De tycker att det känns jättebra att de nya gatunamnen har anknytning till platsen.
Att gator får nya namn är annars ovanligt. Förslag på namnbyten brukar möta stora protester. Redan små ändringar i stavningen brukar väcka ont blod hos boende på gatan. Dessutom medför det stora kostnader.
- Även om ett namn är felaktigt är det svårt att ändra. Om det är inkört så blir det ändå fel i folkmun, säger Lars Karlsson, sekreterare i Namnberedningen i Uppsala kommun.

Nu när det byggs på alla håll och kanter i kommunen har Namnberedningen bråda dagar. I förtätningen av staden handlar det främst om att hitta på kvartersnamn. Men det sker också en hel del nyetableringar och där gäller det ibland att tänka ut ett helt system av gatunamn. Storvreta ska till exempel byggas ut och det har kommit förslag på att namnge gator efter bandyprofiler. I Danmark ska det byggas nya industribyggnader, främst för speditionsföretag.
- Där har vi föreslagit namn som Lastbilsgatan och Åkaregatan, berättar Lars Karlsson och visar på en stor karta på väggen i sitt kontor på Stadsbyggnadskontorets lantmäteriavdelning.
Kategorinamn är vanligast. I Sunnersta är det fåglar och i Norby svampar. Där Årsta byggdes låg det många handelsträdgårdar, så där fick gatorna konsekvent namn efter grödor.

Tanken är att kategorinamnen ska göra det lättare att hitta, men så blir det inte alltid. På Gnejsvägen i Eriksberg bor Sandra Jansson. I närheten finns Granitvägen och Glimmervägen. Folk blandar ihop stengatorna som börjar på bokstaven g.
- Man måste beskriva vägen noga för att folk ska hitta hit, säger Sandra Jansson.
En namngrupp som är unik för Uppsala är alla namn som hyllar Carl von Linné. Nästan hela Sävja har knutits till honom. Där finns till exempel Linnés resväg, Stenbrohultsvägen och alla vägarna med den säregna efterleden -resan.

När invånarna själva bestämmer gatunamnen

I Starbo hade alla adressen Starbovägen. Nu har alla småvägarna fått olika namn som invånarna själva hittat på. Oftast är det kommunens namnberedning som hittar på nya gatunamn, men de tar gärna emot förslag från vanliga medborgare.