I Anna-Karin Halls parhus i Stenhagen är det nästan bara platt-tv:n som är nyköpt. Det mesta annat är äldre ärvda möbler och loppisfynd som hon fixat till. Ibland har gamla saker fått ett helt nytt användningsområde. Som de stora vävspolarna i trä som fått ett nytt liv som ljusstakar i köksfönstret.
- Det gäller att se potentialen i saker som andra har svårt att se något värde i, säger Anna-Karin Hall och pekar på en liten Stringhylla i mysvrån. Den var gravt vattenskadad och slumpades bort för 10 kronor på en loppmarknad. Nu är den fräscht vitmålad.
Tv-bänken var också vattenskadad, men den har fått en ny beklädnad i form av ett gammalt tapetprov som klistrats på och lackats. Samma teknik är använt på ett litet serveringsbord intill soffan.
När Anna-Karin Hall flyttade in här för 10 månader sedan satte hon i gång med en totalrenovering av huset. Även här tillvaratog hon allt och tänkte om, tänkte nytt. Av spillbitar från till exempel de nya fönsterbrädorna i MDF-material har hon byggt hatthyllan i hallen. Av det som blev över av klinkergolvet i hallen blev en fejkad plats för eldstad i vardagsrummet. Här finns en liten kamin utan rökgång, men som man kan placera stora stearinljus i.
- Har man inte riktig öppen spis får man använda fantasin i stället, säger hon.
Ovanför spisen hänger flera bilder som hon fått av vänner i olika sammanhang. Till exempel en silhuettklippning som var fästad på en present förut. Den är numera inramad.
På en annan vägg hänger en träbit, utsnidad med fåror och hål i ett mycket fintrådigt mönster. Anna-Karin Hall vet inte riktigt vad det är, men tror att det är en del till en bandvävstol. Nu funderar hon på hur hon ska kunna tillverka en lampett av den och föreställer sig att ådringen i trä ska framträda med en lampa bakom.
I sovrummet ligger tre rosenmönstrade ryor på golvet, inköpta på sajten Blocket för en spottstyver. Men de matchar perfekt filten på sängen och färgerna i övrigt. Anna-Karin Hall har möblerat och prytt rummet med "saker som hon känner sig trygg av", som gamla barnskor och nallar. På väggen hänger också ett gammalt plagg som hennes mamma burit på 1950-talet och en tygpåse som hennes mormor broderat.
- Visst inspireras jag av heminredningstrender, men jag gör om dem så att de passar mig, säger hon.
I arbetsrummet har hon stora plastlådor med tyger, sorterade efter färg. De ligger och väntar på att bli stolsitsar, kuddar eller nya draperier.
För några år sedan började Anna-Karin Hall fundera över att starta en konsultfirma i heminredning med återanvänt material. Hon började sy upp kuddar av gamla tröjor och andra tygbitar, gav dem namn som hon tyckte stämde med kombinationen av mönster på dem. Begreppet hållbar inredning kände få till då, nästan ingen förstod vad hon pratade om.
Hon gav sig ut på nätet och letade, men hittade inget om ämnet. Därför skapade hon en blogg och mötesplats för likasinnande, www.hallbarinredning.se.
Ungefär halva arbetsveckan lägger hon ned på sajten. Hon gör till exempel omvärldsbevakningar i ämnet och skriver om det, samt formulerar efterlysningar av typen "vad kan man göra av gamla linnelakan?"
Man kan bli medlem och medlemmarna kan prata med varandra och lägga ut bilder på saker som de tillverkat eller renoverat. Dessutom länkas till företag som säljer miljövänliga saker eller varor som har fair trade-märkning. Just nu inbringar sajten inga pengar alls. På sikt hoppas hon på att få webbannonser.
Anna-Karin Hall visar vinglas i kristall som hon fyndat på auktion.
- Något sådant kan du aldrig hitta på Ikea. Det blir både personligt och lockar fram minnen när jag använder dem, säger hon.
När gammalt blir till nytt
Uppsalabon Anna-Karin Hall återanvänder gamla ting när hon skapar möbler. I brist på sajter med tips på hållbar inredning skapade hon en egen.
Anna-Karin Hall.50-talstyget är en gåva från en vän
Foto: Nina Leijonhufvud
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!