Den lummiga tomten på cirka 1 800 kvm står fortfarande i blom. Växter och träd har ännu inte fallit offer för höstens förödande kyla. Sex äppelträd, varav tre av den anrika sorten Åkerö, dignar av den runda frukten och ger trädgården en prunkande karaktär. Vid köksfönstret klänger en vinranka med vindruvor ända till hustaket och på förstutrappan står två korgar med nyplockade äpplen. Röken från den nybyggda friggeboden, hälften förvaring hälften vedeldad bastu, fyller luften tung av naturromantik.
Invändigt är stilen antik, varm, personlig och trivsam. Ett hem för en sekelskiftsromantiker. Planlösningen bygger på fyrrumsindelning. Direkt när man kommer in välkomnas man av en stor hall där tapeterna är i jugendstil. Hallen är ett rum som smyckas av ett pampigt snidat trappräcke som leder upp till övervåningen. I matrummet, där stilen är Gustaviansk, är tapeten en kopia från en salong på handelsfartyget Ostindiefararen. På bord och stolar ligger magasin som Gods & Gårdar och Lantliv, troligen guldgruvor för inspiration och idéer.
Skillnaden nu mot när huset köptes är stor. Då var inredningen i typiskt 60-tals stil. Ärtgrönt, brunt och orange var färgerna som dominerade. De vackra spegeldörrarna och pärlsponten var dolda i imiterad sportstugepanel. Granbrädgolven var täckta av linoleummatta och på tomten stod ett fallfärdigt ruckel som tidigare var boktryckeri.
– Jag föll för huset. Ville plocka fram det gamla vackra som inte var tidsenligt på 60- och 70-talet. Det jag såg fanns dolt, säger Madeleine Granvik.
Att köpa ett gammalt hus var en självklarhet. Charmen som medföljer är oersättlig. En charm som inte går att skapa i ett nytt hus. Genom att köpa ett renoveringsobjekt får Madeleine Granvik även utlopp för drömmar och kreativitet, genom att planera och restaurera. Då många kan tycka renovering är betungande får Madelene Granvik energi av det. Genom sina inre bilder av hur vackert det kan bli.
– Att renovera ett hus från grunden är att skapa, likvärdigt med en konstnärs kreativa process, säger Madeleine Granvik.
En dröm var att huset skulle ha en kakelugn. Det visade sig också att bostaden hade ett antal pipor i skorstenen som inte användes. Madeleine Granvik fick då idén att det skulle vara eldstäder överallt! Det blev till slut en järnkamin i ett av sovrummen samt en kakelugn i köket. Dock inte en klassisk kakelugn. Då hon såg en annons i Lantliv om att det fanns någonting som hette kakelugnspanna, en kakelugn som är vattenmantlad, slog hon till. På så vis fick familjen en vacker och effektiv kakelugn som motsvarar tre till fyra vanliga kakelugnar i uppvärmning.
– I och med att elkostnaden var så dyr då huset från början var eluppvärmt så behövde man se över energisystemet. Kakelugnspannan verkade vara ett bra alternativ då man har möjlighet att värma hela huset endast med ved, säger Madeleine Granvik.
Kakelugnen kopplades till det befintliga vattenburna systemet. Första året de bodde i huset gick det åt 28 000 kilowattimmar för att värma huset, vilket reducerades till 5 000 kilowattimmar då kakelugnspannan installerats. Elkostnaden sänktes därmed drastiskt genom en intensiv eldning under den kalla säsongen. Fördelarna är åtskilliga. Estetiskt fin. Hög mysfaktor. Skön värmestrålning samt att den är billig i drift. Nackdelar?
– Nackdelen är bestyret med ved. Det går åt otroligt stor mängd ved för att hålla huset varmt på vintern. Typ 25 kubikmeter, samt att varje dag behöva konka vedkorgar. Men det stärker verkligen känslan av det gamla i huset, säger Madeleine Granvik.
Den låga elkostnaden gällde bara de första fyra åren, sen kom två små barn. Nu i höst ska familjen installera bergvärme. Då kan de själva välja om de vill konka ved och spara pengar eller vara bekväma. Men kakelugnen kommer ändå att användas på regelbunden basis. Som mysbrasa. Kakelugnspannan betalade av sig ungefär efter fyra år enligt familjens beräkningar.
Andra husplaner?
– Förutom att skaffa bergvärme ska vi bygga om den befintliga balkongen till en gammaldags glasveranda. Samt en sidoutbyggnad på ena gaveln där det ska rymmas en tvättstuga som i dag saknas samt ett nytt badrum och en glasverandadel.
Huset har redan en nybyggd farstu samt en ny veranda i gammeldags stil med inbyggda bänkar och snickarglädje. Grundintresse för gamla hus är onekligen genuint då familjen samtidigt renoverar och underhåller två andra trähus. Ett vid Öregrund byggt 1874 och ett vid dalälven i Söderfors från 1900. Det senare är en gammal brukspatronsvilla som familjen införskaffade i vintras då suget efter ett nytt projekt blev för stort.
– Min mammas analys av att jag samlar på mig hus är att jag aldrig fick något dockhus, avslutar Madeleine Granvik med ett skratt.