Leran kan orsaka sprickor i huset

Att åtgärda sättningar och sprickbildningar är fullt möjligt, men dyrt. Bättre är då att förebygga så mycket det går.
Intresset var stort när Fastighetsägarna Mellansverige bjöd in fastighetsägare och bostadsrättsföreningar till ett frukostmöte på det temat tidigare i veckan, hos arkitekt- och ingenjörsföretaget Bjerking AB. Stolarna räckte inte till.

Träd kan vara boven
Deltagarna fick bland annat veta att träd ofta är boven i dramat när hus sätter sig. De kan torka ut stora områden så att leran krymper och får fastigheter att luta.
— Källarlösa hus är ofta värre utsatta. Sommaren 1999 var en torrsommar med mycket skador, kunde Henrik Håkansson berätta, civilingenjör på Bjerking AB.
En del träd, exempelvis bok, björk och lind, ska inte planteras närmare än halva trädets förväntade höjd. Andra, som poppel, ek och pil, ska stå längre bort, hela trädets höjd.
Värst drabbade vid uttorkning är hus grundlagda med träpålar eller trärust (liggande stockbädd under grunden).
— Utdränering kan orsaka rötskador när grunden exponeras för syre, berättade Thomas Eldh, avdelningschef för miljö- och geoteknik på Bjerking AB.
Det behövs inte så mycket för att ytvattnet ska påverkas och orsaka sättningar; dränering vid nedgrävning av avloppsledningar, asfaltering av marken så att den inte suger upp regnvatten, eller som sagt träd alltför nära.

Ojämn vikt
Att en del av huset väger mer än resten är också en vanlig orsak till sättningar, då fördelningen blir ojämn och den tyngre delen sjunker djupare ner i leran. Eller att man ökar belastningen på den intilliggande marken, till exempel genom uppfyllning, så att tyngden ökar och vatten pressas ur leran.
— Om man fyller på en halvmeter jord för att bygga en altan kan det väga lika mycket som en enplansvilla, sade Thomas Eldh.
Mötet gav några bra tankeställare, tyckte Marlene Zerne som äger en fastighet på Fyrisgatan i Uppsala.
— Det var bra att lära sig tänka förebyggande, hur man planterar träd och anlägger gårdar, sade hon.
Hennes hus är byggt på 1960-talet. Där det tidigare var grusgångar är det i dag asfalt. Nu när hon funderar på omdränering ska hon återinföra genomsläppliga material för att kunna behålla ytvattnet.
— Mycket kan göras med enkla medel bara man har kunskapen, sade Marlene Zerne.

Fotnot: Sättningar är när mark och byggnader sjunker. Ojämna sättningar ger skador.

UNT-fakta

Leran som Uppsala till övervägande delen är byggt på är ett arv från den senaste istiden. Rullstensåsen ligger längs med en förkastning och löper tvärsigenom staden. Där är marken fast. Men den omkringliggande marken är övervägande lera, djupast öster om åsen, 80 meter som mest.
Större hus måste pålas i lera. Om pålarna når ner till fast botten (morän eller berg) är det inga större problem. Men där leran är mycket djup når pålarna aldrig fastare mark, utan vilar på lera.
På 1930-talet började man med betongpålar och i dag används nästan uteslutande betong, men i det nedre skiktet har man ibland träpålar som är billigare.