Larm skyddar mot smygarinbrott

De så kallade smygarinbrotten, där tjuvar nattetid borrar upp ytterdörrens lås och länsar de närmaste rummen på värdeföremål, har väckt stor oro bland villaägare och lägenhetsinnehavare.

Säljare Magnus Norén visar det borrskydd som allt fler installerar i sina ytterdörrar.

Säljare Magnus Norén visar det borrskydd som allt fler installerar i sina ytterdörrar.

Foto: Staffan Claesson

Bostads- & stadsplaneringsfrågor2004-12-14 00:00
Samtidigt som polisen nu kunnat börja kartlägga den liga som som man tror ligger bakom inbrotten får Uppsalas låsfirmor ta emot många förfrågningar från allmänheten kring hur man ska kunna skydda sig mot nattliga besökare.
— Det sätt de tar sig in på liknar det sätt som vi låssmeder använder när vi ska hjälpa den som låst sig ute, säger Mats Lindesjö på Pettersson & Barr.
— Vet man bara hur och var man ska borra kommer man igenom alla typer av lås. Nu har det kommit ett så kallat borrskydd på marknaden, och det förhind­rar visserligen inte inbrott men det fördröjer förloppet.

Borrskydd
Borrskyddet består av en härdad plåt som installeras inne i dörrbladet, mellan träet och låskistan, och som tjuven alltså först måste ta sig igenom för att kunna komma åt låset.
Pettersson & Barr får dagligen uppemot 20 påringningar från människor som är oroliga.
— Och de borrskydd vi tar hem tar slut lika fort som de kommer in, vi har sålt hundratals på kort tid.
Skyddet kostar runt 300 kronor och är relativt enkelt att montera.
— Skyddet är framför allt framtaget för de nya typerna av säkerhetslås. Har man äldre lås bör man byta dessa och komplettera med bakkantsbeslag på dörrkarmens gångjärnssida, säger Mats Lindesjö.

Larm
— Men med en lite bättre borr kan man förstås borra upp också ett borrskydd.
Mats Lindesjö rekommenderar i första hand att man skaffar ett larm. Men larm är kostsamt. En dörrspärr är ett betydligt billigare alternativ — gärna i kombination med borrskydd, allt för att göra det så besvärligt som möjligt för inbrottstjuven.
— Dörrspärren är en variant av den gamla dörrkedjan och består av en arm med en kula som löper i en skena monterad på insidan av dörren. Har man fått upp låset får man ändå bara upp dörren några centimeter. Visst kan också en spärr forceras men det krävs
en såg anpassad för ändamålet. Och en sådan procedur väsnas till skillnad från det ljudlösa borrandet.
Annars är hund och grannar bästa skyddet, vid sidan om lås och larm, menar Mats Lindesjö.
— Och en Varning för hunden-skylt skulle jag kunna tänka mig kan vara lika avskräckande som en larmdekal.

Hur ställer sig försäkringsbolagen till smygarstölderna, kan man bli utan ersättning för att ett dörrlås inte stått emot?
- Nej, försäkringen täcker, men vi råder förstås försäkringstagarna att försöka gardera sig så gott det går, det handlar ju inte bara om pengar utan om affektionsvärden också, säger Klas Nylén, skadechef på Länsförsäkringar i Uppsala.
— Det viktigaste är att man faktiskt har ett ordentligt "skalskydd", det vill säga det fysiska yttre skyddet som gäller tak, väggar, dörrar och föns­ter. Att allt är stängt och låst låter som en självklarhet men när det är så enkelt som att slå in en ruta i en altandörr och öppna vredet inifrån, då är inte bostaden skyddad.
— Borrandet är en ny före-tee­lse, och vi rekommenderar att man sätter på en säkerhetskedja på insidan av dörren. Då måste det våld till för att ta sig in och tjuven riskerar att väcka bostadsinnehavaren.

Bra att säkra altandörren
Sjutillhållarlås och larm kräver försäkringsbolagen bara om bostaden innehåller mycket stora värden, som till exempel dyrbar konst.
- Men har man glasrutor i entrédörrarna är det förstås klokt att installera sjutillhållarlås. Liksom att särskilt se över altandörrar och fönster och säkra upp dessa med lås och brytskydd. I äldre hus är det fortfarande väldigt vanligt med de enkla fönsterhakarna som är en lätt uppgift för en inbrottstjuv.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!