Lampskärmar stolt tradition i Eskilstuna
Eskilstuna finns en av landets få kvarvarande lampskärmsfabriker. Här har man sytt och klistrat lampskärmar sedan 1940-talet. Och att hänga med i inredningstrenderna är nu viktigare än någonsin.
— Under en period hade man trehundra hemsömmerskor som satt hemma och sydde för glatta livet, säger Ulf Frödell, säljare och tidigare ägare till fabriken med 35 års erfarenhet av lampskärmstillverkning. Han visar runt och sätter sig hemtamt vid en "bandmaskin" som klistrar fast ett slags självhäftande kantband mot stålring och tyg.
— Det finns inte en maskin här som jag inte kan sätta mig vid, säger han och skrattar lite.
I dag klistrar man mycket cylinderformade lampskärmar. Det är fortfarande ett mycket hantverksbetonat arbete, och att man inte använder nål och tråd så mycket just nu handlar snarare om rådande trender än något annat.
När vi kommer på besök är man just i färd med att tillverka några enorma, specialsydda cylinderformade skärmar som ska bli närmare en och en halv meter i diameter. Kjell Gelin får använda golvet för att kunna skära till lamineringsplasten som tyget ska sitta på innan skärmen monteras ihop på stålringarna.
— Det har varit mycket cylinderformat sedan jag började här för snart sex år sedan. Och de blir bara större och större, kommenterar han.
Mycket arbete
Gunilla Mauritz som står vid en bänk bredvid och klistrar kantband för hand runt några något mindre cylinderformar låter mig förstå att cylindrar inte är det roligaste hon vet. Gunilla Mauritz har jobbat här i 20 år och sett en hel del modeller komma och gå.
— Cylindrarna är kanske lite för strikta för min smak. Det blir lite för rakt och tråkigt. Jag skulle tycka att det var roligt med lite mer svängda, sydda former, säger hon.
Sådana var populära på 1970-talet, en tid när hobbyskärmsaffärer med material för dem som ville sy sina egna skärmar växte som svampar ur jorden.
— Fördelen var att folk lärde sig att det kostar, och att det ligger en hel del arbete bakom en lampskärm, minns Ulf Frödell.
Årets stora nyhet här är i stället runda, ovala eller klotformade skärmar, klädda i ett krinklat tyg som enligt Ulf Frödell sålt bra och fått mycket uppmärksamhet i inredningsmagasinen. Att hänga med i trenderna är extremt viktigt för en sådan här fabrik. Tillverkningskostnaderna kan aldrig konkurrera med länder i forna östblocket eller Asien, men orsaken till att man fortfarande tillverkar här är att ha bättre kontroll på kvalitet vilket ger möjlighet att tillverka mer exklusiva modeller.
— Vi har faktiskt till och med sålt lampskärmar till Kina. Och Indien, berättar Ulf och skrattar gott.
— Det är exklusiva modeller med speciella tyger som inte finns där.
Fransar — en tidsfråga
Ulf Frödell visar också upp en modell som försetts med fjäderfrans, samt en mindre, svängd skärm i sammet, ritad av företagets ena ägare Monika Lindström. Hon har ett förflutet som inköpare och produktchef på Ikea och berättar att hon hittade grunden till modellen i gamla kataloger från 70-talet.
— Jag satt och bläddrade i gamla produktkataloger som tack och lov finns kvar när jag hittade grunden till den. En av våra anställda hade varit med och sytt den på 70-talet och visste precis hur man gjorde, berättar hon.
Ulf Frödell som varit med i 35 år tror också att det bara är en tidsfråga innan de svängda modellerna med fransar kommer tillbaka på bred front i modebilden igen.
— Jag ritade alla skärmar själv en gång i tiden. Ibland gjorde man något mest på skoj som man inte alls trodde på, men som gick jättebra, säger han.
Allt kommer tillbaka, brukar det ju heta. En stor skillnad i dag menar dock Ulf Frödell sig se.
— I dag kan man blanda mönster på ett sätt man aldrig gjorde förr. När det var modernt med medaljongtapeter på 70-talet gick det bara att sälja enfärgade skärmar. I dag vill man ha medaljonger både på tapeter och lampskärmar.
Eskilstuna finns en av landets få kvarvarande lampskärmsfabriker. Här har man sytt och klistrat lampskärmar sedan 1940-talet. Och att hänga med i inredningstrenderna är nu viktigare än någonsin.
Du har säkert sett dem någonstans. Lampskärmar tillverkade i Bergo Watt & Vekes fabrik i Eskilstuna. Det har nämligen tillverkats en hel del lampskärmar här genom åren. Ända sedan 40-talet för att vara mer precis.
— Under en period hade man trehundra hemsömmerskor som satt hemma och sydde för glatta livet, säger Ulf Frödell, säljare och tidigare ägare till fabriken med 35 års erfarenhet av lampskärmstillverkning. Han visar runt och sätter sig hemtamt vid en "bandmaskin" som klistrar fast ett slags självhäftande kantband mot stålring och tyg.
— Det finns inte en maskin här som jag inte kan sätta mig vid, säger han och skrattar lite.
I dag klistrar man mycket cylinderformade lampskärmar. Det är fortfarande ett mycket hantverksbetonat arbete, och att man inte använder nål och tråd så mycket just nu handlar snarare om rådande trender än något annat.
När vi kommer på besök är man just i färd med att tillverka några enorma, specialsydda cylinderformade skärmar som ska bli närmare en och en halv meter i diameter. Kjell Gelin får använda golvet för att kunna skära till lamineringsplasten som tyget ska sitta på innan skärmen monteras ihop på stålringarna.
— Det har varit mycket cylinderformat sedan jag började här för snart sex år sedan. Och de blir bara större och större, kommenterar han.
Mycket arbete
Gunilla Mauritz som står vid en bänk bredvid och klistrar kantband för hand runt några något mindre cylinderformar låter mig förstå att cylindrar inte är det roligaste hon vet. Gunilla Mauritz har jobbat här i 20 år och sett en hel del modeller komma och gå.
— Cylindrarna är kanske lite för strikta för min smak. Det blir lite för rakt och tråkigt. Jag skulle tycka att det var roligt med lite mer svängda, sydda former, säger hon.
Sådana var populära på 1970-talet, en tid när hobbyskärmsaffärer med material för dem som ville sy sina egna skärmar växte som svampar ur jorden.
— Fördelen var att folk lärde sig att det kostar, och att det ligger en hel del arbete bakom en lampskärm, minns Ulf Frödell.
Årets stora nyhet här är i stället runda, ovala eller klotformade skärmar, klädda i ett krinklat tyg som enligt Ulf Frödell sålt bra och fått mycket uppmärksamhet i inredningsmagasinen. Att hänga med i trenderna är extremt viktigt för en sådan här fabrik. Tillverkningskostnaderna kan aldrig konkurrera med länder i forna östblocket eller Asien, men orsaken till att man fortfarande tillverkar här är att ha bättre kontroll på kvalitet vilket ger möjlighet att tillverka mer exklusiva modeller.
— Vi har faktiskt till och med sålt lampskärmar till Kina. Och Indien, berättar Ulf och skrattar gott.
— Det är exklusiva modeller med speciella tyger som inte finns där.
Fransar — en tidsfråga
Ulf Frödell visar också upp en modell som försetts med fjäderfrans, samt en mindre, svängd skärm i sammet, ritad av företagets ena ägare Monika Lindström. Hon har ett förflutet som inköpare och produktchef på Ikea och berättar att hon hittade grunden till modellen i gamla kataloger från 70-talet.
— Jag satt och bläddrade i gamla produktkataloger som tack och lov finns kvar när jag hittade grunden till den. En av våra anställda hade varit med och sytt den på 70-talet och visste precis hur man gjorde, berättar hon.
Ulf Frödell som varit med i 35 år tror också att det bara är en tidsfråga innan de svängda modellerna med fransar kommer tillbaka på bred front i modebilden igen.
— Jag ritade alla skärmar själv en gång i tiden. Ibland gjorde man något mest på skoj som man inte alls trodde på, men som gick jättebra, säger han.
Allt kommer tillbaka, brukar det ju heta. En stor skillnad i dag menar dock Ulf Frödell sig se.
— I dag kan man blanda mönster på ett sätt man aldrig gjorde förr. När det var modernt med medaljongtapeter på 70-talet gick det bara att sälja enfärgade skärmar. I dag vill man ha medaljonger både på tapeter och lampskärmar.
Så jobbar vi med nyheter