Intill några prydliga radhus står kollektivhuset Nästet i Ulleråkersområdet i Uppsala ståtligt omringat av träd, buskar och löv som fallit till marken i röda, gula och orangea nyanser. Flera cyklar och bilar står parkerade i gräset och det går att skymta en liten grillplats i närheten av huset.
Kajsa Gustavsson öppnar leende ytterdörren och går med snabba steg genom en lång smal hall in till köket.
– De andra är på övervåningen men kommer snart ner, säger hon medan hon slamrar med köksredskapen på diskbänken.
Hyllor med namnlappar, trasmattor och lysrör som är övertäckta med färgglada tygstycken fyller hallen och ger känslan av en varm miljö. På bägge sidor av dörröppningen till köket är gula solstrålar målade på väggarna.
Köket är hjärtat i kollektivet. Det är här kollektivmedlemmarna sitter ner och pratar, lagar mat, har fester, städar och lämnar meddelanden till varandra. I köket behöver man sällan vara ensam.
De boende i kollektivhuset har slagit sig ner vid köksbordet. Kajsa Gustavsson och Fanny Westling, som flyttade in i huset först, tar fram sticknålar och garn och fortsätter sitt påbörjade handarbete. Josefin Heed ställer sig vid köksbänken och kavlar ut bröddegen som precis jäst klart.
– Jag och Kajsa har bott här sedan april förra året, berättar Fanny Westling. Vi fick reda på att huset skulle rivas på grund av att det var i så dåligt skick. Vi bad därför landstinget om lov att få hyra det och lyckligtvis svarade de ja, berättar Fanny Westling.
Sedan dess har det varit mycket jobb med att hitta möbler, måla om och riva upp de forna plastmattorna, men tjejerna har älskat varenda sekund av det. De har fyndat många av prylarna i secondhand-butiker och fixat billig överskottfärg från en målarfirma i Uppsala. Men det bästa, enligt dem själva, är att så många vänliga människor har skänkt möbler och vitvaror till dem. Kylen, frysen och de vinröda sofforna i vardagsrummet är bevis på detta.
Det finns egentligen ingen medveten tanke bakom inredningen och dess färg och form, berättar kollektivmedlemmarna. Alla som bor i huset får ta dit vilka möbler de vill och välja hur det ska möbleras.
– Vi ser vårt hus som ett sjörövarskepp. Alla som bor här ska vilja hjälpa till och skapa, oavsett om det är konstverk på väggarna eller odla mat i trädgården. Men det finns egentligen inga regler hur det ska vara utformat, säger Kajsa Gustavsson.
Hon arbetar bland annat som konstnär och har bidragit mycket till kollektivets färgstarka atmosfär. Den guldfärgade drinkmaskinen och målningen på vardagsrumsväggen är exempel på det. På kylskåpet sitter en lapp med texten ”Drömmen om lyxkollektivet är här.” Martin Gustavsson menar att det är precis vad Nästet är för honom – ett lyxboende.
– Det är lyxigt att få tillhöra en sådan härlig gemenskap som finns i kollektivet och att göra saker tillsammans med likasinnade individer. Det är unikt, tycker jag.
Han har bott i den stora tvåvåningsvillan sedan i våras och arbetar som trädgårdsmästare. I dag bjuder han de övriga på torkad berberis som han tagit med sig från Botaniska trädgården i Uppsala.
Ekologisk mat är prioriterat i kollektivet. Odlingsschemat i hallen och trädgårdsredskapen ute i gräset skvallrar om kollektivets stora intresse för grönsaksodling. Men det har varit lite problematiskt att få ordning på rabatterna och därför använder de för tillfället garderober som temporär lösning.
De passar utmärkt för odlingen av sallad, lök, rädisor, koriander, persilja, squash, tomater och bönor.
– Det kanske inte ser så snyggt ut men grönsakerna växer bra och vi kan använda oss av möbler som vi inte har användning av, säger Martin Gustavsson.
Det är viktigt att de som flyttar in i Nästet ska passa in i gruppen, berättar kollektivmedlemmarna. Därför håller de alltid intervjuer med sökande hyresgäster.
– Vi har relativt bestämda scheman över matlagning, diskning och städning. Alla har speciella disk- och matlagningsdagar och det är viktigt att vi tar hänsyn till varandra för att det ska fungera. I slutet av varje månad har vi ett kollo-möte då vi sitter ner och pratar om pågående projekt och tar upp eventuella problem, säger Elin Lundström.
Bland tyglampor, lp-skivor och pumpor sitter kollektivmedlemmarna runt köksbordet och planerar nästa temafest.
– Vi hade nyligen en filtfest ute i trädgården som blev väldigt lyckad. Nu måste vi komma på ett nytt roligt tema, säger Elin Lundström.