Järlåsa - orten som växer

Järlåsa är Uppsala kommuns sista utpost västerut. Till invånarantalet är tätorten jämförbar med stadsdelen Librobäck i Uppsala, med cirka 500 invånare. 75 sekunder tar det att passera med bil. Såvida man inte stannar för att tanka bensin på den obemannade din-x, handla i den återöppnade mataffären eller ta en pizza på Jarlis.
Restaurang Bajka ligger också intill bensinstationen. Sedan finns det inte så mycket mer, jo en brandstation och ett fåtal företag.

Sommartid blommar Järlåsa upp när sommargästerna intar sina fritidshus och traktens ungdomar tar fram mopparna. Men på vintern är Järlåsa en sovstad. Yrkesverksamma pendlar främst till Uppsala och Sala.
Den här kalla februaridagen ligger snön tjock och glittrande i solen. Längs den ganska hårt trafikerade riksväg 72 kommer en man promenerande med sin hund, cairnterriern Tusse. Husse heter Jari Hjerpe och är en fena på bågskytte. Han har tagit flera SM-medaljer och brukar övningsskjuta i skogen bakom huset. För två år sedan flyttade han med sambo och barn från Knivsta till det nya villaområdet Sågbacken i Järlåsa.
- Vi trivs jättebra här. Det är lugna gatan och vi saknar inget nu när det finns en affär, säger han.

Förut var Järlåsa ett ställe han bara åkte förbi. Nu har han upptäckt att det finns mycket natur och strövområden här. Bussförbindelserna är inte heller så pjåkiga. På vardagar är det halvtimmestrafik.
Sågbacken med sina 24 tomter är en stor utbyggnad med tanke på ortens storlek. Många inflyttade är barnfamiljer. Nu bor 17 barn här och snart flyttar två barn till in. Och minst tre är på gång, avslöjar Maggan Nilsson. Hon är ordförande i samfällighetsföreningen och bor med man och tre barn i huset närmast skolan. De flyttade hit från Kvarngärdet i Uppsala för 1,5 år sedan.
Dick Nilsson växte upp i Järlåsa och var fast besluten att flytta tillbaka någon gång.

Hans pappa och två av bröderna bor här och de delar hans brinnande intresse för bilar.
- Vi åkte hit minst tre gånger i veckan så jag vande mig efter några år, säger Maggan Nilsson och skrattar.
Annars var hon lite tveksam till att flytta ut på landet, hon som alltid bott i lägenhet i stan.
- Men jag tycker inte att det är pyttelitet. Jag har fått många nya vänner. Det är en väldig samhörighet på gatan, man stannar vid husen och pratar med varandra, säger hon.
Paret Nilsson beskriver Järlåsa som en mysig liten ort, halvdöd på vintern men en härlig sommarort. På vintern kan man åka skridskor på sjöarna. Och Skattmansöbacken ligger bara 15 minuter bort med bil. Där åker de pulka nu när liftarna är stängda.

I Järlåsa finns också två fotbollsplaner, hockeyrink och elljusspår. I sporthallen anordnas gympa för stora och små och här spelas mycket innebandy. Det är full fart på idrottsföreningen. Även Järlåsa bygdegårdsförening är aktiv.
Nilssons tomt, husbygge och avgifter för att dra in vatten och el landade på 1,5 miljoner kronor. Då var övervåningen helt oinredd. Däruppifrån hörs bankningar från en hantverkare som ska isolera och sätta upp gipsskivor på väggarna. Resten gör de själva.
Initiativtagaren till det nya villaområdet Sågbacken heter Lasse Eriksson. Han är programrektor på Bolandsgymnasiet och Jällaskolans gymnasiesärskola och har ett fritidsjordbruk i Järlåsabygden. Han är också ordförande i ett av Järlåsas jaktlag. För nio år sedan köpte han de fem hektar mark där det gamla sågverket legat och ansökte om att få bygga bostäder där. Efter fyra år och flera överklaganden antogs den nya detaljplanen och han kunde sätta i gång.

Lasse Eriksson och sonen Robert som är byggnadsarbetare hjälptes åt med markarbetena, högg, flisade, körde grus och anlade gator.
På egen hand har Lasse Eriksson skött projekteringen och avstyckningen av tomter och ordnat med belysning, med mera. Mycket bisyssla. Det är så många moment, säger Lasse Eriksson och låter faktiskt lite trött även om det mesta är klart nu.
Vi tar en promenad förbi sporthallen, skolan, färgfabriken och vidare över vägen till affären. I snön på trottoaren syns rådjursspår.
- Jag har aldrig gjort det här förut. Jag har lärt mig mycket och skulle gärna jobba vidare så här. Många frågar mig om jag inte också kan ordna små och billiga lägenheter för unga och äldre. Jag har en bit mark kvar och det skulle vara en dröm att få göra det, säger Lasse Eriksson.

Kruxet är bara att marken han talar om ligger mellan Sågbacken och färgfabriken, och detaljplanen tillåter inte bostäder så nära fabriken.
Färgfabriken Kulturhantverkarna i det gamla mejeriet ser igenbommad ut. Några rutor är pangade och andra fönster är igensatta med plywoodskivor. Men färgtillverkningen pågår för fullt, intygar Mona Ryström på kontoret.
- Vi är inte så många här, men vi är här i allra högsta grad, säger hon glatt.
Det är bara det att fönsterrutorna mot vägen blivit sönderslagna så många gånger att de har slutat att byta ut dem.
Owe Gustafsson, planhandläggare på stadsbyggnadskontoret, är mycket positiv till utbyggnaden i Järlåsa.
- Sågbacken binder ihop samhället. Där var ett glapp förut. Men det är framför allt väldigt viktigt för samhället, eftersom skolan behöver nya barn och servicen behöver stöd, säger han.

Två ovanliga saker med det här byggprojektet är att det drivits av en lekman som inte är traditionell byggare och att alla var positiva på samrådsmötena när de berättade om planerna, säger Owe Gustafsson.
Tidigast nästa år ska genomfarten byggas om och bli säkrare. Många Järlåsabor hoppas också på att pendeltågen ska stanna här, men det lär dröja enligt Caj Rönnbäck, chef för planeringsavdelningen på Upplands Lokaltrafik.
En omständighet som begränsar ytterligare utbyggnad just nu, är att vattentäkten inte räcker till. Men när Järlåsa så småningom får en pendeltågsstation blir orten intressant för en större utbyggnad och då kan det bli lönsamt att dra en vattenledning från Uppsala.