Inom Uppsala läns kommuner flyttar man mycket
Inom Uppsala kommun flyttas det över 20 procent mer än vad människor gör i svenska kommuner i genomsnitt. Även i Enköping och Tierp är man extra flyttbenägen. I Östhammar och Håbo däremot, flyttas det mindre än riksgenomsnittet.
Ung åldersstruktur
Statistik från SCB visar att det inom Uppsala läns kommuner flyttas mer än vad som är riksgenomsnittet för interkommunal flyttning. Men den höga flyttnivån är inte ovanlig för liknande län, enligt Tor Bengtsson, statistiker på SCB.
— Det är helt enkelt så att det är högre flyttfrekvens inom större kommuner och universitetsstäder, säger han.
— En stor stad i sig lockar till sig många människor. Ofta hittar man inte rätt bostad direkt, utan flyttar runt lite. Att Uppsala dessutom är en universitetsstad med särskilt ung åldersstruktur, ökar också flyttbenägenheten.
Dessutom har kommuner med städer som ligger på pendlingsavstånd till Stockholm också högre flyttningsfrekvens.
— Det kan vara en delförklaring till varför Uppsala, men även Enköping har en relativt hög flyttning, säger han. Förbättrade kommunikationer I Enköping har gjort det möjligt att bo kvar där, och ändå arbeta i Stockholm.
Tierps kommun har ungefär lika stor befolkningsmängd som Östhammars kommun, men mycket större rörlighet inom kommunen.
— Det skulle kunna bero på att det inom Östhammars kommun finns flera större orter, medan det i Tierp finns en tydlig centralort, säger Mats Hellström, biträdande länsarkitekt på Länsstyrelsen i Uppsala län.
— En annan orsak skulle kunna vara att det finns tågförbindelser från Tierp till Uppsala och Stockholm, säger han. Det gör det lättare för folk i Tierp än i Östhammar att stanna kvar och pendla till dessa ställen i stället för att flytta från kommunen.
— Dessutom kanske människor i Östhammars kommun, på grund av närheten till kust och hav, har en större känslomässig bindning till sitt boende — och därför inte flyttar så mycket, säger Mats Hellström.
Några faktorer som påverkar flyttningsbenägenheten:
— Ett hushålls livscykel styr mycket hur vi flyttar och bor. I åldern tjugo till trettio år flyttar vi som allra mest. Vi avslutar vår utbildning och inträder på arbetsmarknaden. Efter trettio fortsätter vi att flytta ganska ofta, främst på grund av familjebildning. Därefter flyttar vi mindre gärna, möjligtvis när barnen flyttar ut eller vid pensioneringen.
— Höjd inkomst påverkar också flyttbeteendet. Karriär på arbetsmarknaden följs ofta av en sorts "karriär" även på bostadsmarknaden.
— Människor som bor i hyresrätt flyttar oftare än de som bor i bostadsrätt — vilka i sin tur flyttar oftare än de som bor i bostad med äganderätt.
— Utbudet och pris på bostäder påverkar flyttbenägenheten.
Källa: Hushållens rörlighet på bostadsmarknaden, Lena Magnusson, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet.
Så jobbar vi med nyheter