Först måste vi reda ut vad stadsdelen heter. Är det Salabacke, Sala backe, Sala Backe, Salabackar, Sala backar eller Sala Backar? Det står nämligen olika i olika böcker och på olika kartor. På kommunens hemsida finns alla sex varianterna i olika dokument.
Helen Eriksson Lind, processledare på stadsbyggnadsförvaltningen, rätar ut frågetecknet.
– Det heter Sala backe, slår hon fast.
Dessutom heter det formellt Brantingstorget, fast nästan alla säger Brantingstorg.
I mitten av 1940-talet tyckte stadsarkitekt Gunnar Leche att det var dags för Uppsala att växa en bit ut från stadskärnan. Han såg framför sig stadsdelar med egna centrum och grönområden, så han började skissa på en ny stadsplan tillsammans med den nye stadsplanearkitekten Sven Jonsson.
Sala backe blev den första så kallade drabantstaden. Drabantstäder låg i en krans runt stadskärnan, på rimligt cykelavstånd och självförsörjande på social och kommersiell service. De var tänkta att rymma 5 000–6 000 boende, tillräckligt många för att fylla en småskole- och folkskoleenhet.
De flesta av husen i Sala backe byggdes på 1950- och 60-talet. Alla som bodde där skulle ha nära till ett grönområde. Gunnar Leche såg också till att det fanns allt från ettor med kokvrå till fem rum och kök. På så vis kunde fler ha råd med en bostad och man behövde inte flytta från området om hushållet växte eller krympte.
I dag bor drygt 10 000 människor i Sala backe, nästan alla i lägenhet. Här har 41 procent en hyreslägenhet, vilket är något mer än kommunsnittet på knappt 36 procent. Bara en procent av bostäderna är villa eller radhus, 63 stycken.
Jämfört med hela Uppsala kommun har fler endast gymnasieutbildning i Sala backe och medelinkomsten är snäppet lägre.
De flesta invånarna är i åldern 25–44 år, liksom i kommunen i stort. Men ålderspensionärerna är fler, 21 procent jämfört med kommunsnittet på drygt 16 procent. Det kan vara en förklaring till att hushållen med barn är färre här, bara en femtedel jämfört med drygt en tredjedel i hela kommunen.
Något annat som sticker ut i statistiken är antalet sjukskrivningsdagar. Sala backeborna är sjukskrivna 30,6 dagar om året, det är 44 procent mer än kommunsnittet. Oklart varför. Kommunen har inte så detaljerade uppgifter att det går att göra den typen av analys.
– Ålder och kön är två variabler som har stor påverkan på ohälsotalet, men de verkar inte skilja sig så mycket mellan Sala backe och kommunen i stort, säger Åsa Wennblom, samhällsplanerare på kommunledningskontoret.
Sala backe var tidigt ute på flera sätt. När det skulle byggas gjorde man för första gången en trafikanalys inför ett planarbete. Det här var ett av Sveriges första bostadsområden som var helt separerat från trafik, med all parkering utanför gårdarna i anslutning till gatan eller i garage i husens bottenvåningar.
Brantingstorget var Uppsalas första ytterstadscentrum. Sala backe var också först ut med större och serieproducerade bostadsbyggen i Uppsala.
Det här blev Gunnar Leches sista stora bostadsområde i Uppsala (han dog på sin post 1954), byggt i socialdemokratisk folkhemsanda där sociala och ekonomiska skillnader skulle jämnas ut.
Nu finns det nya byggplaner – de största sedan Leches tid – på den gamla kraftledningsgatan väster om Fyrislundsgatan (kraftledningen är nedgrävd på ungefär samma ställe).
Det nya området ska heta Östra sala backe. Etapp ett är redan igång. Här ska det bli tusentals nya bostadsrätter, hyresrätter och radhus och när det är färdigt om cirka tio år kommer Sala backeborna att vara 50 procent fler än i dag.
Källor: Uppsala en växande stad, bebyggelse 1951–79, Marja Erikson och Ingemar Ehlin; Uppsala. Stadsbyggande 1900–1960; Uppsala kommun.