Huset blev hennes mission
Ett gammalt missionshus utan vatten och avlopp var en utmaning att göra om till en modern bostad. Men efter sju års arbete står det färdigt, med kyrksalen som vardagsrum.
Yvonne Eklund i det gamla missionshuset som nu är en modern bostad.
Foto: Pelle Johansson
Träplankorna i den svala hallen är 30 centimeter breda och väggen prydligt handmålad.
- Jag hittade ingen tapet som passade, så jag satte upp fiberväv som jag laserade och målade med akvarellpensel på frihand, berättar Yvonne Eklund som välkomnar oss.
Hon är bildlärare och konstnär och utrustad med tålamod.
Klädskåpet i hallen rymmer inte bara ytterkläder utan också bröd och en nätsäck med svagt doftande gul lök. Trots att köket är stort saknas kallskafferi.
För sju år sedan köpte Yvonne Eklund och hennes sambo Tomas huset, eller "det där rucklet" som Yvonnes dotter skämtsamt kallade det i början.
- Det såg väldigt skabbigt ut, men vi ville ha något som vi kunde göra om och få som vi ville. Vi fattade inte hur mycket jobb det skulle innebära, säger Yvonne Eklund när hon visar runt.
Första gången jag kommer in i vardagsrummet ryggar jag tillbaka av överraskning. Oj. Så stort, högt och läckert. På var sin vägg mittemot varandra reser sig två trappor som ger associationer till predikstolar. De leder till rum på övervåningen. Där uppe under taket samlas värmen från en gammal kamin med smidda rör som slingrar sig på väggen. Altartavlan sitter uppsatt i snedtaket och föreställer ett stort fönster som öppnar sig mot mark och himmel.
- Den är lite meditativ tycker jag, säger Yvonne Eklund som tror att den inte är så gammal eftersom den är målad på spånskivor.
De kraftigaste spröjsarna i de högresta fönstren har formen av ett kors.
- Första natten vi sov här bland damm och verktyg lyste månen in genom fönstren och då såg jag stora kors avteckna sig, berättar Yvonne Eklund förtjust.
Högt uppe på en vägg blickar Prinsessan ner, ett sagolikt blått gipsansikte som följde med från ett annat gammalt hus som sambon renoverade tidigare.
Tomas är ingenjör och den som räknade på hållfasthet under bygget. Själv var Yvonne Eklund nybörjare i husrenovering, men är stark och van vid maskiner och att ta i. När hon skulle kitta fönster åkte hon till Fönsterhantverkarna och iakttog dem i några timmar innan hon återvände hem och kittade om alla fönster.
De första två åren var Tomas ledig för att bara jobba med huset. Sedan har helger och många sena kvällar gått åt.
- Vi har fått dåligt samvete om vi gjort något annat. Vi var helt slut. En del är förvånade över att vi fortfarande är tillsammans, berättar Yvonne Eklund.
Allt revs ut tills bara timret återstod. Sedan har de lagt om taket, isolerat, byggt innerväggar och golv, dränerat, dragit in vatten och avlopp, rest väggar, sågat upp fönster, satt in dörrar, gjort ett badrum, kaklat, snickrat trappor, slipat, spacklat, skrapat och målat och byggt ett pannrum med pelleteldning.
Efter bara ett år flyttade de in i det långt i från färdiga hemmet. Framför sovdelen hängde de upp en presenning och innan de klädde sig på morgonen fick de skaka av byggdamm från kläderna.
- I tre månader duschade vi ute i snön med en slang från pannrummet. Det var som att bada bastu. Jag saknade det sedan, säger Yvonne Eklund och skrattar.
Det mesta har de gjort själva och så mycket som möjligt av materialet har återanvänts. Lister har till exempel lappats och lagats och bytt plats. Men även det som är nytt ser gammalt ut. Varenda golvspik har de hamrat till, så att de ser ojämna och handgjorda ut.
Under sovrummet ligger tv-rummet med glasdörrar både in till vardagsrummet och ut till en stor trappa mot trädgården, "frukosttrappan". Över köket finns numera ateljé och träningsrum. Det enda som saknas, förutom kallskafferi, är ordentliga förrådsutrymmen. Men yttersta delen av kattvindarna är sparade och rymmer böcker, gamla leksaker och vinterutrustning.
Yvonne Eklund är utbildad på Konstfack i tredimensionell gestaltning med inriktning på metall. Nu när barnen är stora och huset klart längtar hon efter att återuppta konsten. Nästa projekt blir därför att inreda uthuset till smidesverkstad.
Så jobbar vi med nyheter