Husen som gjort en klassresa
Funkis. Vad är det egentligen - och vad står det för? I dag när exklusiva bostadsområden i så kallad nyfunkisstil växer upp som nya rikemansreservat känns frågan högst aktuell.
Sveriges mest folkkära funkisgata? Husen ritade av Paul Hedqvist och uppförda i Ålsten strax utanför Stockholm fick snabbt namnet Per Albinhusen efter att självaste statsministern flyttat från lägenhet i innerstan hit.
Foto: Åke E:son Lindman AB
För den som är intresserad är Ingrid Sommars bok Funkis - stilen som byggde Sverige en intressant presentation som kräver få förkunskaper, men ger en djupare inblick.
Enligt Ingrid Sommar var tanken med boken att skriva en bred och tillgänglig bok om arkitektur för att göra funkisen åtkomlig för alla.
I dag finns ju ett enormt stort intresse för design och byggprocesser som märks i tv-program som extreme home makeover. Där finns en otrolig entusiasm, "men kunskapsnivån ligger ofta på zero", säger Ingrid Sommar.
Frågor som vilken tidsperiod som kan kallas funkis får inte samma svar av alla experter. Ingrid Sommar hävdar själv att den varade under en ganska kort period på 30-talet, och att stilen inte ska blandas ihop med hela modernismen som varade ända in på 80-talet.
Funkis är ett svenskt begrepp som det råder förvirring kring. Men jag är inte ensam om att använda det snävare begreppet där man betraktar funkisen som bara den tidiga modernismen, säger hon.
Somliga kan till och med bli upprörda om man kallar funktionalismen för en "stil". De fyrkantiga, sockerbitsliknande husen där det mesta av utsmyckning skalats bort kom nämligen ur starka socialpolitiska ambitioner. Och från dessa kom de första tankarna om hur folkhemmet skulle byggas. Bostadsbristen var ett stort problem, men nya byggmetoder kunde ge möjligheter att bygga bostäder för alla, som var funktionella och släppte in mycket dagsljus.
Att bry sig om vanliga människors bostäder var grundtanken och arkitekternas idéer var starkt präglade av det.
Statsministern Per Albin Hansson flyttade till ett radhus i Ålsten i Stockholm 1933, troligtvis som ett politiskt ställningstagande. De särpräglade funkisområdena som växte upp runt storstäderna var ju tänkta för vanligt folk. En tanke som känns främmande i dag när villapriserna i områden som Södra Ängby i Stockholm och andra liknande områden mestadels befolkas av människor med statsministerlöner. Per Albins radhus var visserligen en aning större än de andra radhusen, även om det knappt är synbart utifrån.
Men den som tror att alla hyste samma förkärlek för funkisens kantiga formspråk då som nu misstar sig.
Funkisen var otroligt kontroversiell när den kom. Formspråket med platta tak har ju rötter även på den nordafrikanska sidan av Medelhavet och kritikerna använde starka termer som "negerby" och "sultanhus", vilket säger en del om debatten på 30-talet, berättar Ingrid Sommar.
När nu nyfunkisen "kidnappats" av helt andra lyxbetonade ideal är det lätt att känna sig aningen förvirrad kring begreppet funkis. Är det enbart stilen eller också idealen den kommer ur som så många älskar i dag?
Så jobbar vi med nyheter