Hon odlar sin trädgård med kunskap
Statskonsulenten Maj-Lis Pettersson på Ultuna får allt större lyssnarskaror. I över 25 år har hon varit saklighetens apostel i trädgårdsfrågor i lokalradion. Från och med i år har kretsen vidgats till riksradions Odla med P1.
— Upplysningsavdelningen! Det var ett himla bra namn, tycker jag.
Hon säger det med den iver som förråder folkbildaren och den är lika giltig för hennes nuvarande arbete på Lantbruksuniversitetet och det som kallas universitetets tredje uppgift: att till folk föra ut den kunskap som produceras vid de högre läroanstalterna. Med universitetets första och andra uppgift förstås forskning och undervisning.
Maj-Lis Pettersson har en del att säga om högspecialiserad forskning och om generella, breda kunskaper. Om specialisten mot generalisten.
— Jag är den sista med bredd. Jag undrar om de fattar det här på SLU. På något sätt känns jag lite unik.
Hon säger det utan antydan till högmod. Därtill förefaller hon att sakna naturliga förutsättningar. Nej, hon säger det sakligt för att hon är bekymrad över utvecklingen mot allt större specialisering
och för att hon vet hur oerhört komplext ämnet trädgård är.
Det krävs bred kunskap om ett stort antal växter för att ställa rätt diagnos vid skador. Själv står hon på två ben. Dels är hon hortonom (högsta trädgårdsutbildningen), dels har hon intresserat sig särskilt för växtskydd. Hon kallas ju för växtdoktorn och tillhör Institutionen för entomologi (läran om insekter).
Maj-Lis Pettersson ger ett exempel på risken med snäv specialisering. Det var forskaren som var inriktad på ozonhotet men inte visste så mycket om potatis. Den forskaren pekade på potatisblast som inte var frisk och fastslog att det var ozonskador.
— Men jag såg förstås att det var manganbrist, som är mycket vanligt på potatis. Det vet alla yrkesodlare, men specialisten hade alltså inte sett helheten, säger Maj-Lis Pettersson. Att göra det till en ozonfråga ledde ju helt fel.
Maj-Lis Pettersson är statskonsulent, vilket enligt Nationalencyklopedin är "titel för innehavare av högre rådgivande tjänst vid Lantbruksuniversitetet".
Hon ställer diagnoser i växtskyddsfrågor som rör trädgårdsnäringen och ansvarar för de två serierna Faktablad om växtskydd — trädgård och Faktablad Trädgård — fritid. Hon undervisar på SLU och riktar sig via radio och böcker och aktivitetsdagar direkt till allmänheten.
Hur lyckas hon med sin upplysningsverksamhet? Gör folk som hon säger? Jo, hon ger sig inte så lätt och får ofta positivt gensvar. Hon har till och med förmått sin åldriga mor, som också är envis enligt dottern själv, att övergå till nya potatissorter som
är skördeklara innan potatisbladmögel angriper blasten, något som annars händer så fort vi får en regnig sommar.
— Det går inte att förutse vädret, så varför chansa på King Edward och Bintje? Det kommer hela tiden bättre sorter och det kommer nya rön från alla de forskare som jag har omkring mig, säger Maj-Lis Pettersson.
— Gamla gubbar är annars svårast att övertyga om nymodigheter. Men skriv inte det, säger hon, men vill förstås ändå att de också ska pröva till exempel potatisen Amandine. Den har hon själv odlat i år och är mycket nöjd.
— Den kallas också fransk mandelpotatis och är jättegod, säger hon. Den kommer inte att räcka länge hemma hos oss.
Sin egen trädgård, och det stora intresset, med kombinationen av trädgård och växtskydd, delar hon med maken och landskapsarkitekten Tomas Lagerström. I förordet till boken Skydda din trädgård, till vilken han tog bilderna, skriver Maj-Lis Pettersson ett
tack till fotografen: "Särskilt upplyftande kan det heller inte vara att hela tiden fokusera på gnagskador, fläckiga blad och halvruttna växter."
Men hon själv då, i vardagen omgiven av död och förintelse?
— Jag ser det inte så. Jag tycker det är intressant med analysen och detektivjobbet, att läsa av en växt och gå till botten med problemet.
— Mina bästa stunder hemma i trädgården är när jag får gå omkring och plocka bort skadeinsekter eller skadade blad. Det känns som att göra en god gärning för växten. När växterna mår dåligt, mår också jag dåligt. När jag får vårda och pyssla om dem, vårdar jag samtidigt mig själv.
Så jobbar vi med nyheter