Heta radhus på Wallingatan
Sedan 1999 är prisökningen på radhus på Wallingatan i Uppsala 25 000 i månaden.- Prishöjningen i Uppsala är kraftigare i dag än före fastighetskrisen i början på 1990-talet, säger Bengt Turner, professor i nationalekonomi vid Institutet för bostadsforskning i Gävle.
I dag är priserna på bostäder i Uppsala ännu högre och prisstegringen de senaste åren har varit brant.
Ett exempel är två radhus på Wallingatan i Uppsala som har sålts under en dryg femårsperiod.
1999 såldes nummer 17 för 1 925 000 kronor. Förra veckan såldes grannhuset för 3, 8 miljoner. Prisskillnad 1, 9 miljoner eller nästan 100 procent.
— Det är främst två saker som påverkar prisökningen. Det som bromsar är när det fortfarande är billigare att bo i hyresrätter. Det som gasar är spekulationen, man köper en villa eller bostadsrätt för att den ska bli dyrare, säger Bengt Turner.
Majoritet tror på prisökning
Låneinstitutens bostadsräntor har en längre tid legat kring 3 procent. Den låga räntan har enligt Bengt Turner varit avgörande för hushållens tilltro till en fortsatt prisökning, där 57 procent av hushållen tror på en fortsatt ökning
enligt SEB:s boprisindikator som presenterades i veckan.
Men enligt Bengt Turner har vi nu nått en punkt där den låga räntan inte längre räcker till som förklaring.
— Köparna har återigen börjat att spekulera på prisökningar. Det finns ett talesätt: minnet är kortare än konjunkturerna. Folk har glömt hur det var under bubblan 1990.
Hur länge kan priserna stiga?
— Räntan är den avgörande faktorn. Vi lever i en något stabilare bostadsmarknad än 1990. Men om exempelvis USA börjar att höja räntan för att stärka dollarn, då får det genomslag i Europa, hushållens utgifter ökar, priserna sjunker och fastighetsmarknaden kan urholkas väldigt fort, säger Bengt Turner.
— När och om det händer är svårt att säga. Den prisökning vi har haft finns i hela Europa och är enastående lång. Politiker har till och med förändrat socialförsäkringssystemen i vissa länder för att medborgarna får allt större förmögenheter bundna i sina bostäder.
Förstagångsköpare risktagare
Låg ränta ger högre fastighetspriser, men lägre månadsavgifter. Är det fel att mäta sin bostadskostnad i kostnad per månad?
— Det är lite inskränkt. När nyproducerade bostäder byggs ökar konkurrensen och priserna sjunker. Då sitter köparen med riskabelt höga lån och är väldigt känslig för räntesvängningar.
Vilka är de stora risktagarna?
— De som köper för första gången. Prisökningen drivs till stor del på av dem som redan har hus. De kan bjuda mer och har inte bråttom, säger Bengt Turner.
Bra läge bidrar
Andreas Östborn har bott på Wallingatan 17 sedan 1980. När radhusen byggdes 1976-1977 kostade de 300 000 kronor. Andreas Östborns familj betalade 600 000.
— Visst har priserna dragit i väg. Anledningen är så klart läget. Man bor i en liten villaliknande bostad med gångavstånd till allt.
— Det enda minuset är att jag måste skjutsa mina hundar till Hågadalen varje dag, så vi tittar på ett fristående hus men har inte hittat något som är bättre än boendet i dag. Dessutom blir det allt svårare att få parkeringsplats i området men det präglar väl hela Uppsala, säger Andreas Östborn.
Grillning lockade
Hans Moberg är fastighetsmäklare på Widerlöv & Co som sålde radhuset på Wallingatan.
— Radhuset hade en liten uteplats. Allt fler köpare vill kunna grilla utan att behöva ta hand om en riktig trädgård, som de inte har tid för. Riktiga trädgårdar var nog mer intressanta för 5-10 år sedan, säger Hans Moberg.
Hur ser prisbilden för radhus ut i Uppsala generellt?
— Alla bostäder har en stabil prisbild för tillfället. När vi sålde radhuset på Wallingatan nämnde många spekulanter att det varit få radhus till försäljning på senare tid. Det påverkar också prisbilden, säger Hans Moberg.
Så jobbar vi med nyheter