Här bor den virkande familjen

Glimmande ljusslingor och inramade familjefoton välkomnar i hallen. Redan omedelbart innanför tröskeln känns här pyssligt och ombonat, snyggt men samtidigt funktionellt. Hemma hos familjen Spörndly i Fålhagen i Uppsala syns att här bor en familj som är intresserad av inredning och av att fixa och dona själva, men samtidigt låter de inte föremålen komma i vägen för vardagslivet med fyra barn från tidiga skolåldern och nedåt.
- Alltså, allt som står framme och finns här hemma använder vi ju. Ibland är vi hemma hos folk som har det ljust och väldigt spartanskt, och det är säkert vilsamt. Jag skulle jättegärna ha coola prydnadsgrejor framme om det fungerade, säger Lisbet Spörndly.

Visst är hon inredningsintresserad, men det är inte så att hon springer och köper specialtidningar eller en massa prylar på stan. Det hinner hon inte.
Lisbet Spörndly är föräldraledig och i dag är hon hemma tillsammans med två av de fyra barnen: Cornelia, 4 år och Gabriel, 2 år. Cornelia är sjuk och ligger under en filt i soffan. Teresia, 7 år, och Benjamin, 9 år, är i skolan. Maken Kalle Spörndly är på jobbet.
När de flyttade in i sitt hus, en 180 kvadratmeters villa med trädgård, var huset uppdelat i två lägenheter. Lisbet och Kalle slog ut väggar och flyttade kök för att få en sammanhängande boarea av lägenheterna. Lisbet gör en gest ut över det stora köket, som tidigare var två rum.
- Det är mycket furugrejor här, värsta sportstugan. Men vi har fått alla de här begagnade möblerna för att kunna slita på och ha medan barnen är små. Vi har valt bort dyra kostnader för att i stället kunna vara hemma längre med våra barn.
Inte mindre än tre sittplatser med bord och tillhörande stolar står utplacerade på olika håll i köket. De fyller helt och hållet en funktion, tycker Lisbet.
- Ibland kanske något av barnen sitter och ritar när det blir dags att äta mat. Ja, då tar vi middagen vid ett annat bord. Och eftersom möblerna är gamla, så gör det inget om någon skulle råka rita på dem.

Vid ett av borden bjuder Lisbet på te och fyller på kakor i en rosa och vit virkad korg. Gabriel hugger genast in på en kaka som han efter avsmakning skickar vidare till mamma, innan han provar en ny. Det är pappa Kalle som har gjort brödfatet, virkat av mattrasor. Sedan en tid tillbaka virkar makarna Spörndly bruksföremål som mattor, väskor, sittpuffar och armband. En inte helt vanlig hobby, även om handarbete är på frammarsch.
- När folk får höra att vi virkar så blir de förvånade. Eller, att jag virkar tycker de är lite halvkul, men att även Kalle..!
Det började med att Lisbet virkade en väska och sedan insåg att det fanns massor hon kunde tillverka själv. Kalle var inte sen att hänga på. De gör mattrasor av gamla lakan som de hittar på loppisar eller får av släkt och vänner. Ibland färgar de lakanen för att få önskad färg. Nu har de börjat få beställningar och har nyligen startat företaget Nellybell där de säljer sina produkter.
Strax intill köket ligger vardagsrummet med stor soffa, tv och datorplats - utrymme för fleras aktiviteter i ett och samma rum, helt enligt familjens melodi. I en korg på golvet står en korg med fluffiga jättenystan med mattrasor i väntan på att virkas. Mitt på golvet ligger en av Kalle och Lisbets mattor, rund och fin i rosa toner.

I stora delar av huset återkommer pastellfärgerna och den gräddvita tonen och det ger en känsla av enhetlighet. Det står fina förvaringsboxar, skåp och byråer här och var. Återkommande små anslagstavlor med foton av familjemedlemmarna förstärker känslan av att "här bor man".
Mellan våning två och tre finns det ett utrymme innanför trappan, där den gamla trappan tidigare löpte. Därinne ryms numera en koja med stjärnhimmel och sköna hemvirkade sittpuffar. Genom ett fönster utformat som en sol kan man tjuvtitta på dem som kommer i trappan.

Högst upp i huset på våning tre har de gjort plats för en ateljé i ett rum. Här ligger en trave virkade mattor och påminner om familjens bisyssla. Där står även en gammal vacker bänk med ett bord, fyndat från föräldrarnas sommarstuga. Strax utanför finns en kontors- och pysselhörna med utsikt mot Domkyrkan och slottet. Bredvid de vuxnas plats finns det utrymme för barnen, som om de vill får sitta sida vid sida med mamma eller pappa och rita.
- Vi är ju hemma för att vi vill vara med barnen, inte för att vi vill städa och diska. Alltså möblerar vi så att det finns plats för barnen där vi vuxna är. Oavsett vilken våning vi är på, så finns det grejor där för barnen. De är ju alltid med.
Ute i den för dagen regnvåta trädgården ligger barnens alldeles egna hus, lekstugan. Även den går i samma pastellfärger som stora huset. Lekstugan beställde familjen av elever på Bolandsgymnasiet, målat har de gjort själva. Den påminner lite om Muminhuset i sin form och detaljrikedom. Inuti leder en trappa med ett guldmålat räcke upp till ett loft. Små möbler fyller golvytan.

180 kvadrat boyta plus biytor är ganska mycket. Det blir ganska många rum?
- Ja, jag vet inte ens hur många. Sju?
Somligt av det som familjen Spörndly ville göra om har de hunnit bygga färdigt, annat väntar.
- Vi vill bygga massor, men vi är inte så stressade. Ibland kan man bli irriterad på att vi planerade att göra en sak och så blev det inte av när vi hade tänkt. Men så tänker vi att vi gjorde väl något annat i stället!