Guide till Gottsunda

Den har namnet 60-80 Bostadshus i Valsätra och Gottsunda och delas ut till alla hushåll i området. Skriften inleds med det rätvinkliga småhusområdet i Valsätra. Det byggdes allra först i området och är återhållsamt vilket kännetecknar mycket av den tidens bebyggelse. Uppsala växte snabbare än vad man väntat sig och därefter byggdes höghusen på Bandstolsvägen. De blev postmoderna plåtkassetter i ljusa pastellfärger.

Uppsala växte snabbare än vad man väntat sig och nästa etapp blev trevåningshusen på August Södermans väg. Låghusen var enkla och stilrena, men utformade med omsorg. Små detaljer som en takfot av brunt trä och paneler vid trapphusen gav husen karaktär.
- Genom att flytta hit höjdes bostandarden för många, men det tänker man sällan på, säger författaren Ingemar Ehlin.

Han berättar att hela Gottsunda och Valsätra byggdes under 20 år vilket skapat en stor variation. Färger, former och storlekar på husen är vitt skilda. Genom skriften vill kommunen uppmärksamma kulturarvet från 70-talet. Renoveringar och förändringar bör ske med aktsamhet. Närheten till naturen gör att bebyggelsen anpassats därefter. Adresser som Vackra Birgers väg och Jenny Linds väg omsluts av både träd och växter.
- Det är inte alltid som man tänker på de arkitekturiska värden som finns här. Det kan helt förstöra känslan om man till exempel sätter på ett åstak eller hättor på husen, säger Anna Starbrink, kulturdirektör i Uppsala kommun.

Det senaste tillskottet är kvarteret Folke som tillkom på 1980-talet. På Hugo Alfvéns väg byggdes punkthus av rött tegel och utanpåliggande balkonger.

Guide till Gottsunda

Varje epok har sin charm - även om den kan vara lätt att glömma bort. Därför har Uppsala kommun belyst det kulturhistoriska värdet i Gottsunda och Valsätra i en nyutkommen skrift.