Grannsämjan sätts på prov sommartid
Sommaraktiviteter i villaträdgården är en källa till nöje. Men för grannen kan din osande grill, din studsmatta med barnsskrik och din högljudda gräsklippare vara en källa till missnöje.
Foto: Sven-Olof Ahlgren
Med den varma årstiden flyttas gränserna i villaområdet. Aktiviteter som vi gjort inomhus förläggs till verandan, uteplatsen och trädgården. Det innebär samtidigt att vi kommer närmare inpå grannarna, att vi syns och hörs mer. Denna ökade närvaro sätter människor på prov, säger socialpsykologen Bertil Törestad som forskar om stress och ilska, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
- Under sommaren när alla är ute och donar på sina tomter blir varje familjs livsstil mer märkbar. I denna miljö är det lätt att reagera på beteenden som inte stämmer med det vi själva gör och anser normalt.En misskött trädgård som sprider maskrosfrön, en grannkatt som springer i rabatterna, en uppriggad studsmatta som fyller villaidyllen med barnskrik. Sådana "störningar" kan stärka revirtänkandet och utlösa irritation och ilska.
- Som villaägare är det ju omöjligt att flytta på sitt hus när en konflikt uppstår. Man kommer helt enkelt inte ifrån varandra. Efter en tid är det därför vanligt att man börjar reta sig på fler saker hos grannen. Dessutom bygger man upp förväntningar av obehag, och dessa förväntningar styr ofta våra upplevelser, säger Bertil Törestad.
Det är inte ovanligt att grannkonflikter blir långvariga och infekterade. Det är heller inte ovanligt att konflikten leder till handlingar, som lappar i brevlådan eller olika sorters "hämndaktioner".
- En vanlig fientlig åtgärd är att man slutar hälsa på grannen. Detta beteende är psykiskt mycket påfrestande eftersom man bryter mot en inbyggd norm, nämligen att man bör hälsa på en närboende som man ser varje dag.
Vid en infekterad konflikt är det svårt att upprätthålla ett vanligt socialt beteende, menar Bertil Törestad. Det blir ångestfyllt att träffas och istället väljer man andra, indirekta sätt att möta grannen.
- Att skriva lappar är en typisk metod, men samtidigt helt irrationell eftersom det bara vidmakthåller konflikten. Ilskna människor har dessutom en tendens att se fler konflikthärdar och provokationer omkring sig.
"Tala med grannen" brukar vara standarduppmaningen från rådgivare. Men lösningen är sällan så enkel, menar Törestad.- Om man hamnat i en skyttegrav är det svårt att plötsligt gå upp och vifta med vit flagg. Man har lagt ner så mycket energi på konflikten att det känns omöjligt att bara byta till en vänlig inställning. Den mest radikala lösningen är att en av grannarna flyttar, vilket inte är ovanligt. En annan möjlig utväg är att det dyker upp en "yttre fiende" som hotar villaområdet, till exempel ett störande vägarbete, ett oönskat nybygge eller rentav en inbrottstjuv.
- I ett sånt fall kan grannarna enas mot "inkräktaren" och inleda ett samarbete. Men det är kanske inget scenario som man går och hoppas på.
Den bästa lösningen är att hitta en tredje part som är villig att medla, menar Bertil Törestad. Det bör vara någon i närområdet som umgås med båda familjerna men som inte är involverad i rivaliteten.
- Medlaren skulle kunna bjuda in familjerna till en gemensam fest eller överläggning. Sedan gäller det att övertyga någon av parterna att ta det första steget. En liten eftergift kan ibland räcka för att bryta isen och hitta en förlösning.
Så jobbar vi med nyheter