Golvet som flyttade från Skåne
Familjen Lönnqvist i Uppsala ville ha det bästa till sina barns rum - ett parkettgolv. Men det skulle bli väl dyrt. Då köpte de ett begagnat golv, isärplockat och osorterat, och tjänade 50 000 kronor. Fast det kostade arbete.
Anders Lönnqvist drog först ur spikarna från det gamla golvet, och sorterade parkettdelarna i storleksordning.
Foto: Staffan Claesson
Hela saaben blev knökfull och på vägen hem möttes Anders och hans son, Herman, av stormen Pers framfart. Den motsatta körbanan blockerades av stormfällda träd.
Innan den strapatsrika resan till Skåne hade han tagit in en offert på vad ett parkettgolv. Prislappen landade på 56 000 kronor för material och arbete till 30 kvadratmeter.
-Det var för mycket. I stället kollade jag på nätet och på Blocket hittade en kvinna i Lund som ville sälja ett begagnat golv för 1 000 kronor. Hon hade plockat ut det för att lägga golvvärme, säger Anders Lönnqvist och konstaterar att det som en person inte vill ha mycket väl passar en annan.
Han gillar att återanvända och kan inte slänga plankor. Av en riven vägg har han byggt ett golv i ett tidigare byggprojekt.
Dessutom ville han inte ha ett sprillans nytt och elegant golv till barnens rum den här gången, ett gammalt skulle smälta in bättre in i miljön i lägenheten.
Förutom de tusen kronorna, beräknar han att resan kostade en tusenlapp (de sov över hos vänner) och till det kom utgiften för lumppapper à 500 kronor för att täcka det gamla golvet i trä med.
Några speciella verktyg behövde han inte köpa däremot hade han en tillgång som är få förunnad. Nämligen en pensionerad pappa som arbetat som stensättare och är van att sätta upp marmor på fasader.
-Han planerade helheten redan vid första raden, säger Anders Lönnqvist.
Allra först fick han dra ut alla gamla spikar ur parkettstavarna och sortera plankorna efter storlek och utifrån vilken sida som fjädern och skåran satt på. De som ska haka i varandra.
-Att den första raden blev exakt rak var viktigast. Jag kollade hela tiden med en rätskiva. Sedan var det nästan bara att bygga vidare, förklarar Anders Lönnqvist.
Tre dagar effektiv tid för två personer beräknar Anders Lönnqvist att det tog att lägga golvet. När han nu ser resultatet är han mer än nöjd.
-Det blev faktiskt bättre än jag hade trott och inte var så himla svårt heller.
Men han är rätt van att bygga. Inte helt opraktisk, säger han själv. Han har byggt om i sommarstugan och hjälpt kompisar vid andra ombyggnader.
- Jag kan nog våndas lite innan jag kommer igång. Men min hustru tycker att allt är lätt, så det är bara att sätta igång. Och då är det ju ofta enklare än man tror, även om byggen har en tendens att växa hela tiden.
Skulle du vilja jobba som snickare?
-Det kan jag tänka mig om jag skulle göra något annat i livet, säger Anders Lönnqvist som jobbar med flygbränsle och säkerhet på Arlanda.
-Det vore kul att bygga ett hus, men jag vill inte bo i det, inte på landet.
Och det var så det hela började. Familjen Lönnqvist hade köpt ett hus i Sunnersta men när det visade sig att det innehöll radon över gränsvärdena gick köpet tillbaka. I stället köpte de en lägenhet i Luthagen.
Sedan dess hade de köpt till lediga grannlägenheter i takt med att familjen blivit större. I dag har de tre barn och i en av ettorna, i rummet med det nya golvet, har de två sönerna, Herman och Viktor, sitt sovrum. Ettan med sovrum och lekrum ligger en våning under den övriga lägenheten.
När det gällde att göra hål i golvet för trappan anlitade familjen en byggfirma. Men hur det gick till när trappan transporterades från Bydalen i Jämtland in i lägenheten i Luthagen är en helt annan historia.
Så jobbar vi med nyheter