Fondvägg är alltid rätt - om du vill det
KRÖNIKA. Snälla söta rara människorna, bry er om att LEVA med och i era hem, inte mest bara SYNAS i dem, skriver Rickard Lind i sin nya krönika för Bostad
Rikard Lind
Foto:
Men vänta nu. Vad VAR det där?
Skrollar tillbaka upp på Svenska Dagbladets sajt. Där! Under en vinjett som kallats "Fråga om inredning" står det just så: Är fondväggar ute?
Så jag såg rätt.
Och jag ser rött.
Kommer förmodligen aldrig, hoppas jag, att förlika mig med eller förstå mig på den där sortens fladdriga ängslighet kring vad som är rätt eller fel eller inne eller ute eller coolt eller skrattfest.
I synnerhet inte när det gäller folks hem.
Det är en sak om man är 18 eller 25 eller för gammal för ens eget bästa för den delen och tycker att det är avgörande för ens hela existens att milimetermatcha modets vilt svängande mantran när man ska synas runt Stureplan i Stockholm eller under tennispartyveckan i Båstad eller varsomhelst där skiljelinjen inne/ute är en skärseld.
Men ens hem!
Det kan omöjligt finnas något "rätt" eller "fel" i ett hem, bortsett från rent funktionella hänsyn: äger du till exempel en väldig massa böcker så är det onekligen "rätt" att även ha en bokhylla eller plats att förvara dem på.
Jag är plågsamt medveten om att inredningstrenderna byter ansikte lika ofta som Acne presenterar nya skjortor eller Adidas släpper sin senaste sneaker. Det är snudd på så att man kan prata om "säsonger" även inom heminredning. Jag gissar att det finns ett ansenligt antal människor som är väldigt känsliga för svängningarna, följer dem noga och anammar dem påfallande ofta som om de inreder för andras skull mer än för sin egen, efter vad som anses vara inne eller ute, som för att tala om hur lyckade och lyckliga de är, visa vilken koll de har. Det finns en metodik i hur hem "pimpas" för att kunna synas i inredningsreportage och därpå referera till att det är så coolt att det blivit omskrivet och därmed säljas ytterligare några hundra tusen dyrare. Om det inte redan slagit dig så kan du tänka på det nästa gång du ögnar igenom bostadsmäklarnas annonser: hur lika alla hem ser ut. "Homestyling"-konsulternas intåg de senaste åren har som en gräddklick på en hög med mos bidragit till likformigheten och ytligheten.
Detta gör mig gråtfärdig.
Snälla söta rara människorna, bry er om att LEVA med och i era hem, inte mest bara SYNAS i dem.
Som den här spalten konstaterat tidigare finns det få andra som lika exakt och klarsynt och hoppfullt har skildrat vad som gör ett hem levande som författaren och inredaren Ilse Crawford, tidigare också grundaren av världens bästa inredningsmagasin, engelska Elle Decoration. I sin bok "Home is where the heart is?" undersöker hon hur våra hem kan kännas och se ut för att stilla de grundläggande mänskliga behoven av överlevnad, skydd, kärlek, respekt och personlighet.
Om du nån gång känner dig minsta trendängslig kan det vara klokt att vända sig till människor som Ilse. De tar det ur dig. Leder dig hem, så att säga.
Ett fungerande hem har alltså betydligt mer med utstrålning, själ och känsla att göra än en viss arrangerad stil. Hemmet är vardagens utgångspunkt och ska, som Crawford är inne på, ta hand om våra basbehov. Det ska skänka lugn, ordning, trygghet, vila, inspiration, skönhet, värme och glädje. Hur tillvägagångssätten - möblemangen - sen faktiskt ser ut är verkligen upp till var och en.
Frågar du mig säger jag att inget är vackrare än saker som levt och kan berätta en historia. Gärna ärvda eller länkade till dig på andra sätt. Gärna kompletterade med nytänkande moderniteter. Då börjar du närma dig lösningar och helheter som speglar din personlighet.
Svaret på frågan om fondväggar är ute (och alla andra frågor) bör vara: vad tycker du? Testa. Våga konsultera dig själv. Förändra lite då och då, i ett tempo som följer din egen utveckling. Inte till takten av nyckfulla trender.
Så jobbar vi med nyheter