Fler borde spola kaklet

På Tingshögsgatan i Uppsala ligger 40-talsvillorna på rad. I ett av dem renoveras badrummet för fullt efter en vattenskada. Kakel och klinker har rivits ut. Nu har småbarnsfamiljen som bor där valt våtrumsmatta i stället.

Thomas Andersson och Mikael Nordlin

Thomas Andersson och Mikael Nordlin

Foto: Pelle Johansson

Bostads- & stadsplaneringsfrågor2007-12-08 00:01
En gång av fasttejpad golvpapp leder genom vardagsrummet och sovrummet fram till badrummet. Nyligen upptäckte husägarna att fogarna mörknat. Och när de tryckte på klinkerplattorna runt duschhörnan i det tio år gamla badrummet sipprade vatten upp. Som tur var hade vattenskadan inte spridit sig till närliggande rum.
Nu har allt klinker och kakel rivits ut och två snickare håller på att klä väggarna med gipsskivor. Golvet är täckt av nya spånplattor. Det enda som skvallrar om att det är ett badrum är handdukstorken som står lutad mot väggen.
- Ägaren frågade mig hur jag skulle göra. Då svarade jag matta, matta, duschkabin, berättar Lars Sjölund, byggnadsingenjör och byggledare på Jore Bygg.
Och så ska det bli.

Trots att våtrumsmatta är mycket säkrare väljer de flesta ändå kakel och klinker i badrummet, som länge varit trendigt. Det är snyggt och lättskött men fogarna släpper igenom fukt, så det gäller att underlaget är tätt. Det måste också vara stabilt. Enligt Lars Sjölund håller inte kakel på en träkonstruktion om man inte gjuter tre centimeter flytspackel med armeringsnät. Han berättar att drygt hälften av alla badrum måste rivas innan de är fem år gamla på grund av vattenskada.
- Oftast beror det på dåliga material, säger han.
Vid en stor vattenskadeundersökning för fem år sedan upptäcktes stora brister i hur badrum var byggda i villor. Framför allt höll rör och tätskikt inte måttet. Tre år senare gjordes en likadan undersökning i flerbostadshus, med samma dystra resultat. Därför har Boverket tillsammans med byggbranschen arbetat fram nya regler för att minska antalet vattenskador.
Den första juli trädde de nya branschregler i kraft. Enligt dem ska kartongklädda gipsskivor inte längre användas i våtrumsväggarna. Nu ska i stället mer fukttåliga material sättas in, till exempel olika typer av fibercementskivor. Ledningar ska inte byggas in och skarvar ska vara synliga.
Tätskikt är det skikt som ska hindra att vatten tränger igenom till underliggande vägg och golv. Kraven på dem har också blivit hårdare, de ska helt enkelt vara mycket tätare än tidigare. Nya tätskiktssystem med folier eller dukar har kommit. Det finns också tätskikt som kan rollas på och som också uppfyller kraven, det gäller bara att lägga ett jämnt lager överallt och inte snåla.
Förutom skivor och tätskikt, handlar det om att anpassa underlaget för de styva kakel- och klinkerplattorna. Det gäller att få träbjälklag att så mycket som möjligt likna betongbjälklag.
- Man kan mycket väl bygga med kakel och klinker, men det gäller att anpassa underlaget, säger Pia Dahl, vd för Byggkeramikrådet, en branschorganisation för kakel, klinker och plattsättning.

De flesta vattenskadorna inträffar i våtutrymmen. Kök kommer på andra plats. Nikolaj Tolstoy, enhetschef för bygg- och förvaltning på Boverket, berättar att vattnet ska kunna rinna ut under diskmaskinen, kylen och frysen om det blir läckage. Då krävs en matta som går upp en bit på väggen.
- Annars letar sig vattnet ned under golvet och då är det grannen som först upptäcker vattenläckan, genom en fläck i taket, säger Nikolaj Tolstoy.
Han tycker att det är bra att så många bygger om sina kök och badrum nu. Då kan de passa på att förebygga fuktskador genom att följa de nya reglerna. Men Pia Dahl på Byggkeramikrådet varnar för att det under en högkonjunktur kan vara svårt att få tag på duktiga yrkesmän, och då ökar risken för slarv.
Med de nya kraven ökar materialkostnaderna. Gipsskivor klädda med glasfiber kostar fem gånger så mycket som de gamla kartongklädda. De nya tätskikten är också dyrare.
Lars Sjölund på Jore Bygg förfäras över att man i en del storbyggen fortfarande använder kartongklädda gipsskivor, vilket man vet lätt resulterar i fuktskador. De nya byggreglerna är inte tvingande förrän första juli nästa år.
FAKTA
* Vattenskadorna kostar samhället drygt fem miljarder kronor om året, inklusive självrisker. Då är kommuner, landsting och statliga byggnader inte inräknade.
* Drygt hälften av alla vattenskador inträffar i bad- eller duschrum. I snitt kostar det 48 000 kronor att åtgärda en sådan skada. 54 procent beror på läckande ledningar, 37 procent på läckage genom tätskiktet.
* Kaklade väggar och golv med klinker råkar ut för flest fuktskador (kakel 75 procent av fuktskador i väggar, klinker 63 procent av fuktskador i golv).
* Hälften av skadorna i golven uppstår i anslutning till golvbrunnen.
* En fjärdedel av alla vattenskador sker i köket, främst orsakade av diskmaskiner, rör och kopplingar.
* Antalet beräknade vattenskador i lägenheter och villor var 53 000 år 2006.
Källor: Vattenskadeundersökningen 2005 och Försäkringsförbundet.

Läs mer:
Boverkets byggregler, www.boverket.se.
Fukt. Byggvägledning 9. En handbok i anslutning till Boverkets byggregler.
Broschyren VASKA, www.lansforsakringar.se.
Byggkeramikrådets branschregler, www.bkr.se.
Skriften Säkra våtrum, www.gvk.se.
Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av befintliga flerfamiljshus, en färsk publikation från Sveriges tekniska forskningsinstitut, www.sp.se.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!