Med några kilometer kvar till familjen Kravik Erixons hus i skogen mellan Månkarbo och Tobo dyker plötsligt ett hinder upp på den snöklädda landsvägen. En stressad älgko skyndar förbi tillsammans med sina två kalvar. Men färden kan snart fortsätta mot Botarbo, en liten by som ligger ungefär en mil söder om Tierp.
När motorn har stängts av blir det alldeles tyst. Bortsett från de tre älgarna har det inte varit något möte på vägen hit från Månkarbo. I hallen till det vitmålade huset tar Ulf Edén Kravik emot. Men han håller inte riktigt med om tystnaden.
– Om man lyssnar noga hör man bruset från den nya motorvägen en halv mil bort genom skogen, säger han. Och har förstås rätt.
Här bor Ulf Edén Kravik, 32, tillsammans med sambon Ann-Sofie Erixon, 29, och deras barn Pontus, 5, och Rasmus, 3. Paret flyttade hit för sju år sedan men huset har varit i familjens ägo under mer än tjugo års tid. Det byggdes redan 1918.
Ulf Edén Kravik är uppvuxen några stenkast bort, i ett hus där hans mamma fortfarande bor. Närmaste grannen finns annars omkring en kilometer bort. Ann-Sofie Erixon kommer från Örbyhus som ligger ungefär en mil österut. Där ligger också den närmaste mataffären.
Ulf Edén Kravik visar runt i huset. På bottenvåningen finns kök, vardagsrum, badrum/tvättstuga och barnens lekrum. Köket renoverade paret själva i samband med att de flyttade in. Men höjdpunkten, vedspisen, är i original. En annan charmig detalj är vardagsrummets kakelugn, även den från 1920-talet. Familjen eldar med egen ved minst varannan kväll. Värmen håller i sig i två dygn, berättar Ulf Edén Kravik.
– På åttiotalet ansågs kakelugnar vara omoderna och revs bort ur en massa hus. Det måste vara något av det dummaste man kan göra!
Annars står jordvärmepumpen för värmeförsörjningen. Vattnet kommer från egen brunn och fastigheten har eget avlopp med slamavskiljare.
Genom hela huset har Ann-Sofie Erixon valt inredning med stor omsorg. Hon driver eget företag som arbetar med just heminredning. Kanske har den största utmaningen legat i övervåningen som var råvind innan paret bestämde sig för att renovera och isolera den för några år sedan. Golvet, i gran, och det vitmålade taket är i original. Här ryms tre sovrum, ett allrum och en toalett som ska kompletteras med dusch så småningom.
Husets omgivningar präglas av skog men i området finns också en del lantbruk. Vardagsrummets fönster vetter mot en åker. Ulf Edén Kravik äger en del av skogen i trakten men det mesta är ”bolagsskog”, som han kallar det. Mycket av sin fritid ägnar han åt jakt.
– Jag jagar så ofta jag kan, det brukar bli ett par gånger i veckan. Det blir mest vildsvin och älg. Senast vi köpte kött i affären måste ha varit i somras när vi skulle grilla.
I sina jobb är varken Ulf Edén Kravik eller Ann-Sofie Erixon särskilt beroende av att passa tider. Det är en fördel när man bor som de gör – på vinterhalvåret händer det att de inte kommer iväg på morgonen eftersom plogbilen inte hunnit fram. Större vägar prioriteras först även om vägen utanför är allmän.
Det gäller att anpassa sig efter livet på landet, menar de. Som exempel tar de strömavbrotten som drabbar dem omkring två gånger per år. Och mobiltäckningen är så dålig att det knappt går att ringa. Man måste också planera bättre i vardagen när affärer och annan service ligger långt bort.
– Men jag ser egentligen bara fördelar med att bo så här. Det är en frihet, man sköter sig själv, säger Ulf Edén Kravik.
Ann-Sofie Erixon håller med.
– Det är så lugnt och harmoniskt här. Man kan liksom göra lite som man vill. Och så är det nära till naturen.
Finns det någon nackdel med att bo på landet?
– Vi har dålig uppkoppling mot internet. Här ute får vi nöja oss med 0,5 Mbit/s, dessutom till en hög avgift. Det är inget bredband precis, konstaterar Ulf Edén Kravik.