Ett hus - men skilda världar
Ett hus - men skilda världar. Barnfamiljen Sörsdal-Norling och det äldre paret Herbert och Kerstin Lundgren bor i var sin del av huset på Bruksgatan 3 i Strömsberg. De har olika smak när det gäller inredningen. Men kärleken till den gamla bruksmiljön har de gemensamt.
Foto: Eva Nevelius
Men vi börjar nere, hos Kristina Norling och Roger Sörsdal. Sonen Rasmus far in och ut ur hallen och fikat står redo på uteplatsen i solen. Mamma Kristina Norling har åkt hem på lunchen från Synoptik i Tierp för att visa oss huset.
- Vi flyttade hem förra året efter att ha bott i Norge i tolv år, berättar hon.
Allt är inte riktigt klart ännu. De har fixat och lagt in trägolv men listerna saknas, liksom ett ordentligt matsalsbord. Avskalat och modernt men med klassiska detaljer verkar vara det som gäller för familjen, och bostaden känns luftig och ljus.
- Det bästa med det här huset är att det är två fönster i varje rum. Det är faktiskt det enda huset på Bruksgatan som ser ut så. De flesta husen är delade mitt i men det här är delat uppe och nere, förklarar Kristina Norling.
Hon köpte själv fastigheten för fyra år sedan av Stora Kopparberg som en investering. Sedan dess har den varit uthyrd men när hon skulle flytta hem igen lockade den gamla bruksmiljön och hon valde att bosätta sig med familjen i våningen på bottenplanet.
- Det är helt underbart. Det är det här man vill ha när man bor på landet. Det är mer socialt så här än i en lägenhet i stan, alla känner alla och man morsar på varandra. Många som har flyttat hit på senare år kommer utifrån, från Uppsala och Stockholm bland annat och jag tror att det är miljön som lockar.
Fast största fördelen ser hon nog för sonen Rasmus som snart ska fylla sju. Han kan röra sig helt fritt på bruket, har mängder med kompisar och lekplatsen rakt över vägen.
- Bättre kan en liten unge inte ha det, säger Kristina Norling och Rasmus lägger till:
- Jo, om man bor i ett lekland...
En våning upp ser det helt annorlunda ut. Här bor Herbert och Kerstin Lundgren i en lägenhet som inte har renoverats på 17 år. Trots det känns det inte särskilt slitet utan exemplariskt välbehållet. I köket står blåvita porslinskrukor för kryddorna (som skulle gå åt som smör i solskenet på vilken auktion som helst) och på väggen hänger en bonad med texten Var dag är en sällsam gåva. I vardagsrummet är sofforna storblommiga i grått och svart och tiden tycks ha stannat någon gång på 60-talet.
- 1979 flyttade vi hit, till jul, berättar Herbert Lundgren.
Det är snart 30 år sedan och de har trivts bra. Kerstin Lundgren är uppväxt i Strömsberg och vet hur det var förr när det var trångbott i husen. Hennes farfar som var järnsynare på bruket bodde med sex barn och fru i ett rum och kök i ett hus i närheten en gång i tiden.
- Så var det överallt i alla lägenheter.
Men på 60-talet gjordes det om invändigt och numera har de boende betydligt mer plats.
Det utrymmet har Kerstin och Herbert Lundgren bland annat fyllt med prydnader och Herbert muttrar något om att det sparas för mycket och slängs för lite. Samtidigt är det viktigt med minnena när man börjar komma upp i åren. Båda är de födda 1928.
- Det var som ett barnbarn sa: Hur trivs ni i det här gamla huset utan dator? Men jag trivs bra. Det skulle bli konstigt att flytta till Tierp och bo i en vanlig lägenhet med balkong. Här är halva trädgården vår med trädgårdsmöbler och blommor. Och jag tycker det är så vackert när man kommer åkande över bron, säger Kerstin Lundgren.
Företagare på jakt efter rofylld miljö
De uppländska bruksmiljöerna med sina ofta välbevarade bostadshus och vackra industriminnen är speciella. När de riktigt fina historiska husen är ute till försäljning är intresset ofta stort.
Bebyggelsen i bruken planerades i detalj och efter en noggrann plan. Under brukens storhetstid var även de sociala skillnaderna tydliga även i boendet. Arbetarna var trångbodda i delade hus, ibland med upp till fyra lägenheter i varje, medan tjänstemännen hade egna villor och stundtals även förmåner som chaufför och gårdskarl. Allra finast var det förstås på herrgården med många rum, tjänstefolk, och alla moderniteter man kunde tänka sig för tiden.
I dag är de uppländska vallonbruken levande kulturminnen och det är många som suktar över den speciella miljön. Åkerbloms fastighetsbyrå i Uppsala som bland annat sålt många fastigheter i Österbybruk och Dannemora berättar att det inte sällan är egna företagare på jakt efter en rofylld tillvaro som dyker upp på visningarna.
- De kommer ofta från Stockholm. När det handlar om större fastigheter och bruksmiljö är 75 procent av de intresserade stockholmare. Man vill åt det genuina och lite exotiska och ofta är de här husen mycket välbevarade. Vi har även utländska intressenter som flyger in för att komma på visningar och det är allt från egna företagare till artister och konstnärer, säger Erik Åkerblom vid Åkerbloms fastighetsbyrå.
Han tycker själv att bruksmiljöerna är uppseendeväckande och något av kronan på verket i till exempel en kommun som Östhammar. För bruksorterna norrut i Tierps kommun har nya E 4 inneburit ett ökat intresse.
- Vägen kortade ner tiden med en kvart och det betyder mycket för dem som kommer från Stockholm.
FAKTA
Strömsbergs bruk
Strömsbergs bruk ligger en mil norr om Tierp i Norduppland. Här har alla enheter som bildade en typisk bruksmiljö bevarats, bostäder, hyttbyggnad, rostugn, kolhus och smedja. Bruket anlades i mitten av 1650-talet. 1734 såldes det till Charles de Geer på Lövsta och 1877 kom det att tillhöra Axel Wachtmeister. Storhetstiden varade fram till 1920. Då övertogs bruket av Stora Kopparberg och järnhanteringen upphörde. Stora Kopparberg har på senare år sålt ut nästan samtliga fastigheter i Strömsberg till privata ägare.
Strömsbergs bruk
Strömsbergs bruk ligger en mil norr om Tierp i Norduppland. Här har alla enheter som bildade en typisk bruksmiljö bevarats, bostäder, hyttbyggnad, rostugn, kolhus och smedja. Bruket anlades i mitten av 1650-talet. 1734 såldes det till Charles de Geer på Lövsta och 1877 kom det att tillhöra Axel Wachtmeister. Storhetstiden varade fram till 1920. Då övertogs bruket av Stora Kopparberg och järnhanteringen upphörde. Stora Kopparberg har på senare år sålt ut nästan samtliga fastigheter i Strömsberg till privata ägare.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!