– Vi har en hel del saker, sånt vi samlat på oss genom åren och som bär på en historia, säger Susann Egerot Sjölander när vi kliver in genom dörren.
Det första vi lägger märke till är en stenkaka från 1940-talet med den legendariske sångaren Bertil Boo. Den hänger på hallväggen och är omgjord till en väggklocka. Klockan har Urban Sjölander gjort själv och skivan kommer från hans fars samling.
Mitt emot står ett hallskåp med glasdörrar, till brädden fylld med 1800-talsporslin. På väggen hänger många tavlor, bland annat ett fotografi över Eddaspången och Fyrisån i Uppsala.
– Det är trångboddhetens baksida, man får sätta upp skåp och hyllor för att få plats med allt, säger Urban Sjölander.
Lägenheten på 60 kvadrat är välfylld och välkomponerad in i minsta detalj. Det är många ting som pryder väggarna och som har sin hedersplats på byråer och på hyllor.
Hit flyttade paret för åtta år sedan och de stortrivs.
– Vi bor litet men sen har vi ett hus i Ångermanland också och där får vi plats med fler saker, säger Susann, som varit antikhandlare sedan 1980-talet.
Hennes butik Två Sekel öppnades först på Vaksalagatan 25, i kvarteret Gerd, i ett hus från 1904. Men när Konserthuset skulle byggas kom grävskoporna och flyttlasset gick till Kungsängsgatan.
Under många år köpte Susann Egerot Sjölander upp hela dödsbon. Det var lätt att ta tillvara orubbade bo på den tiden, minns hon.
– Nuförtiden flyttar folk oftare och gör sig av med saker vid varje flytt, det är inte som för 30 år sedan. Det har även skett en stor förändring i folks köpmönster. Unga vill ha nytt och stilrent, gamla föremål har inte samma status längre.
För ett år sedan bytte hon och maken lokal, den här gången till den gamla handelsboden nedanför Domkyrkans mur, vid S:t Eriks torg. Här är butiken mindre.
– Det är Uppsalas äldsta handelsbod, här har drivits handel sedan 1300-talet och vi är glada att få fortsätta den traditionen, säger Ulf Sjölander.
Men tillbaka till lägenheten. I köket har matplatsen förvandlats till arbetshörna. Matbordet står i stället i vardagsrummet, placerat vid fönstret som vetter ut mot den stora innergården. Det är inte bara platsbrist som är förklaringen till att matbordet inte står i köket. Utsikten mot innergården är hänförande och här sitter paret mer än gärna och äter sina måltider.
Susann, som växte upp i Svartbäcken, har en speciell relation till området.
– Det känns som att komma hem, säger hon.
Det bästa med lägenheten är planlösningen, tycker paret.
– När jag fyllde 60 var vi 36 personer i lägenheten och det gick jättebra, säger Ulf Sjölander och visar upp en antik keramikmugg. Den kommer från keramikfabriken i Vänge, som hette Kvarnberg och som var i drift 1755–1820.
– Den här muggen är så mycket historia, säger Ulf och smeker den lätt med handen innan han tar oss vidare till ena kortväggen i vardagsrummet. Där hänger kopior av kungliga sigill gjorda i gips. Det är delar av en samling och även dessa bär en historia.
Susann har också en samling glasföremål i vardagsrummet, med bland annat kannor och vaser från glaskonstnären Erik Höglund och Alvar Aalto.
– Vi gillar att samla på fina saker, säger Ulf och får en bekräftande blick från Susann.
Hur går det till när ni för in nya saker i hemmet?
– Vi bara gör det, vi är överens om mängden och det är tur det, för annars skulle det inte funka, säger Susann.