Ska man vara petnoga så är det faktiskt enligt lag förbjudet att bada bastu i Sverige. Lagen antogs år 1725 eftersom bastubadande ansågs omoraliskt, och eftersom den aldrig officiellt avskaffades gäller den egentligen än i dag. Trots det har Nils-Olof Westberg på Bastuspecialisten utan problem försett svenska folket med bastur i över 50 år, och den som får dåligt samvete över eventuella lagbrott kan känna sig lugn - det bedrivs ingen polisjakt på förbrytare. Tvärtom, bastukulturen går på högvarv.
- Många har sett inslag i inredningstidningarna och blir inspirerade. Samtidigt har vi en hälsotrend som bastun också har blivit en del av. Folk åker allt oftare på spa och många blir sugna på att återskapa något liknande hemma. Dessutom blir designen allt viktigare, säger Nils-Olof Westberg.
Bastun blev accepterad igen på slutet av 1800-talet när man försökte förbättra folkhygienen i Sverige. Det öppnades byabastur och 1930 instiftades Stora Lögardagen sista lördagen i november av Kommittén för Svenskt Folkbad. Under 1970-talet gick det nästan inflation i bastubyggen, många bostadsproducenter satte in en som standard, något som lett till många panelklädda ”förråd” runt om i landet.
- Det viktigaste att tänka på är att man ser till att ha tid för den. Den sämsta bastun är den som ingen använder. Det finns tre delar i ett bastubad - uppvärmning, avkylning och vila - så ett bastubad är inget man ska stressa igenom, säger Nils-Olof Westberg.
De allra flesta kan faktiskt ha en bastu hemma. Bastuutbudet är rikt. Det finns allt från näst intill ihopfällbara modeller, som knappt tar någon plats alls, till stora, lyxiga basturum med plats för hela släkten. Vad man ska satsa beror på vilka behov man har, och det gäller att börja i rätt ordning när man planerar.
- Vilken typ man vill ha är det första man ska fundera kring. En vedeldad har en särskild känsla, man ser lågorna och hör sprakandet från vedträna. Men den kräver skorsten, så en sådan passar kanske bäst i ett fristående bastuhus vid sommarstugan.
- Elektrisk bastu är betydligt vanligare. Det vanligaste är ett kombiaggregat som är en ång- och torr/våtbastu i ett. Då kan alla i familjen bada på det sätt som passar dem bäst. Överlag ska man hitta sitt sätt. Jag rekommenderar att man sänker temperaturen, och hellre sitter längre, säger Nils-Olof Westberg.
Designen har också fått en allt större roll. Numera vill många ha stora glaspartier, antingen för att fånga en vacker utsikt eller för att skapa rymd mot resten av badrummet. Genomtänkt belysning med slingor bakom lavarna eller infällda spotlights skapar stämning. Genom att välja olika träslag kan man få en helt kvistfri panel, och det finns mängder av olika utföranden på aggregaten. Men Nils-Olof Westberg varnar för att utgå allt för mycket från utseendet när man bygger sin bastu.
- Jag har stött på fall där man byggt en bastu med tre meter i takhöjd och helkaklade väggar, och det ser snyggt ut men kräver ett betydligt större aggregat för att kunna värmas upp. Andra planerar för snålt med utrymme och märker sedan att det tänkta aggregatet inte får plats. Så det är viktigt att göra en ordentlig planlösning och välja ett aggregat som passar förutsättningarna. (TT)
Bastuguide
Traditionell bastu.
Elektrisk bastu där man antingen badar en het torrbastu (vanligtvis 95-110 grader) eller våtbastu (vanligtvis 75-90 grader, samt en luftfuktighet på 5-15 procent som regleras genom att man häller vatten på de heta stenarna).
Ångbastu.
En mildare variant av bastubad som vanligtvis innebär en temperatur på 45-65 grader och en luftfuktighet på 40-65 procent genom kontinuerlig tillförsel av ånga.
Kombiaggregat.
Kan användas både som ång- och som torr/våtbastu, beroende på vad man gillar bäst.
Infraröd bastu.
En bastutyp som fortfarande är ganska ny i Sverige, men på uppgång, även om den fortfarande används mest i medicinskt syfte. Här värmer man kroppen med infraröd strålning, vilket mjukar upp muskler och lindrar ledvärk.