Den älskade pion

Pioner är en fantastisk växt som finns i många trädgårdar. Den är tålig och lättskött när den funnit sig tillrätta. Vid ett övergivet torp kan man finna 50-60 år gamla plantor som utan bekymmer blommar bland gräs och nässlor. Det finns många olika sorter och arter. Genom att kombinera dem kan man få en lång blomningsperiod, från maj till en bit in i juli. I år blir det lite annorlunda, pionerna blommar snabbt över i värmen och många sorter blommar nästan samtidigt. Det är inget att göra åt, man kan inte sakta in dem men man kan plantera ännu fler sorter.

Det finns många exklusiva pioner i trädgårdar och butiker, vissa plantor kan vara värda tusentals kronor. Lyckligtvis betyder inte exklusiv svårskött utan bara att den är svår att föröka i tillräcklig mängd. En gammal exklusiv favorit som blommar mycket tidigt är dillpion. Den får lysande röda blommor, tunna som silkespapper redan i maj. Den fyllda sorten är ännu mer efterfrågad och bägge har finflikiga tunna blad som dill. Plantorna i krukan ser ynkliga men efter ett par år har man en mycket stilig planta.
I Uppsalatrakten är en korsning med dillpion mycket vanlig. Den kallas för herrgårdspion och ser nästan likadan ut. Bladen är inte lika finflikiga och blomman är intensivt cerise istället för blodröd. Den är vanlig i många äldre trädgårdar och extremt härdig. Var rädd om den, den är inte särskilt vanlig i handeln utan brukar vandra som gåva från en trädgårdsägare till en annan.
Alla pioner är långsamma i starten och man skall inte plantera dem för djupt. Rötterna skall ligga nästan synliga i jordytan för att de skall trivas. Många pioner har väldig tunga fyllda blommor och behöver stödjas. Dillpionen har sköra grenar och för att blommorna skall stå upprätta behövs stöd. Stödet sätter man dit under tidigt vår och sedan får man trä in grenarna som växer på avvägar. Det är värt besväret, blommorna är sagolikt vackra.

Efter dillpion och under försommaren blommar de välbekanta stora tunga bondpionerna. Blommorna är mycket fyllda och vanligen djupt röda med lite violett ton. De blommar tidigt men saknar doft, är mycket härdiga och lättskötta. Den finns även i en rosa fylld form och en vit sort. Fördelen med dem är att de blommar tidigt, de doftande luktpionerna är normalt någon eller några vecka senare. Sätt dem gärna tillsammans med andra pioner för att få långvarig blom.
Pioner trivs att stå på en och samma plats men det går alldeles utmärkt att flytta dem. Det kan ta lite tid innan de kommer igång att blomma efter flytten men behöver inte göra det. Viktigt är att jorden är näringsrik, djup och lite fuktig. Torra sandjordar, skogsbackar och mitt i solstekta gräsmattor är inte läpliga. Sätt dem i grupper, gärna lite i halvskugga där bladverket fyller efter att pionerna blommat över.

Intresset för pioner har exploderat senare år och det finns många sorter på marknaden. Tidigare, från 60- till 90-talet var urvalet mycket mer begränsat och kan så vara i vissa trädgårdsbutiker fortfarande. Man har en eller två röda, någon rosa och en vit doftande pion samt en rosa, en röd och en vit bondpion. Sortimentet världen över är enormt, antalet sorter långt mer än tusen. Det roliga är att de sorter som sålts i butik under alla år definitivt är bland de bästa. Man behöver inte söka efter särskilt ovanliga sorter eller någon sort som ska vara extra bra. De allra vanligaste sorterna är fantastiskt fina och kan rekommenderas. Den ljusare rosa 'Sarah Bernhard' med enorma fluffiga blommor och den djupare rosa 'Edulis Superba' har båda mycket fin doft och blommar generöst. Välkända och populära 'Festiva Maxima' är rent vit med enstaka stänk av rött, helt sagolikt vacker och lättodlad. I rött finns den något mer fyllda doftande 'Felix Crousse'. Kombinerar man dem har man en fantastisk rabatt.

Många av sorterna är mycket lika varandra och helt omöjliga att skilja på när man ser dem tillsammans. Dessutom skiftar blomman ofta i färg, knoppen kan vara mörkrosa, blomman ljusrosa när den slår ut för att en dag senare vara rent vit. Det är lite lurigt att välja pioner om man vill ha något annat än de vanliga sorterna. Vissa sorter märks dock mer än andra som djupt röda 'Buckeye Belle' i en fantastisk färg men rätt kort blomning. 'Bowl of Beauty' är tämligen vanlig, anemonblommande i rosarött med vit mitt och bra som snittblomma. Bägge är vackra tillsammans med vanliga vita pioner som har starkare doft. En rabatt med bara pioner är vackert och när de blommat över står bladen gröna hela sommaren.

Buskpioner eller trädpioner som de också kallas är en annan art av pion. De får vedartade grenar som övervintrar ovan mark och sköts som en buske. Det finns fina sorter med extremt stora och fyllda blommor som kommer från Japan där de är mycket populära. Härdigheten är rätt tveksam men de flotta blommorna lockar till inköp och de finns i färger som gult och orange. Vanliga pioner är rosa, röda och vita i olika nyanser. Man har lyckats korsa buskpioner och de pioner som vissnar ner helt under vintern som lukt- och bondpioner. Resultatet är låga pioner med lysande gula blommor som är mycket eftertraktade. Vill man ha en sådan lysande gul färgklick i rabatten får man räkna med att betala många hundralappar. De blommar tidigare än luktpionerna, ungefär samtidigt eller något tidigare än bondpioner och har mycket fin doft. Bladen är grågröna och skiljer sig från övriga sorters blankt gröna blad. De är ett spektakulärt inlag i rabatten men de gamla vanliga sorterna är minst lika vackra.