De bytte kabyss mot kapell
Går det att bo i ett kapell? Ja, om man är inställd på att bygga om och fixa. Äventyrarna Ann-Christine och Lars Folker köpte för två år sedan ett gammalt kapell utanför Östervåla. Men det är inte färdigt, inte på långa vägar, säger Ann-Christine Folker.
UNT 26 augusti 2006.
Foto:
För ett år sedan återvände Ann-Christine Folker till sina hemtrakter med maken Lars Folker.
Paret Folker tar emot oss i entrén och vi får en skymt av den stora samlingssalen, där några bänkar står kvar än i dag. Ursprungligen var det inte klart att Ann-Christine och Lars skulle bosätta sig i Sverige. Under nio års tid hade de befunnit sig på en jordenruntresa med segelbåt och när de kom hem lekte de med tanken att ge sig ut igen. Men nu stannar de i Sverige, åtminstone för en överskådlig framtid.
- Vi ville ha något att bo i och vi såg kapellet hos Sparbanken i Östervåla. Vi köpte huset i juli 2005 och började inreda på en gång, säger Ann-Christine Folker.
Men än återstår mycket. Paret har bara bott in sig och det finns tusen saker att göra.
Köket är ganska opraktiskt. Avståndet mellan spisen och diskbänken är långt och här behövs en rad förbättringar. I samlingssalen bildar spånplattor innerväggarna och så ska det inte förbli.
Vi sätter oss i samlingssalen som är det något annorlunda vardagsrummet och UNT:s reporter sätter sig där på en gammal kista. På väggarna hänger masker och andra föremål som de samlat på sig under den nio år långa seglatsen.
- Jag bytte ut samtliga fönster. Det var frostat glas och det blev sammanlagt 28 rutor, säger Lars Folker.
Kapellets yta är 170 kvadratmeter, men det har inte mer än tre rum; samlingssalen, ett matrum och ett sovrum. Samlingssalen ä grönfärgad och i ena änden står en stor bokhylla sprängfylld med böcker.
- Kostnaderna för att köpa ett hus i Uppsala var inte att tänka på. Vi tittade på hus inom tre till fem mils radie från Uppsala. Vi hade tänkt oss ett torp två rum och kök, säger Lars Folker.
Kapellet behöver inte renoveras. Det genomgick en omfattande renovering 1976, men Ann-Christine och Lars Folker vill bygga om det för att kapellet ska bli en riktig bostad. I dag har de inga egentliga förråd och tanken är att vinden ska fungera som förråd.
De är förtjusta i de stora och öppna ytorna i kapellet, men de har inget gästrum och betyder att det är svårt att hysa nattgäster.
Att komma hem till Sverige från varma breddgrader har sina baksidor.
- Vi hade vant oss vid 28-32 graders värme. I vintras hade vi bara 18 grader inomhus. Jag upplever att kylan är värre i dag än förr, säger Ann-Christine Folker.
Och de tycker att de inte har den tid som behövs för att bygga om kapellet. Båda två arbetar heltid i Uppsala och det blir inte många timmar över när de kommer hem.
- Medan vi seglade hade vi hur mycket tid som helst, säger Ann-Christine Folker.
Kapellet är välisolerat och värms upp med direktverkande el och elförbrukningen ligger på cirka 15 000 kilowattimmar per år.
- Vi har en braskamin om det blir allt för kallt, säger Lars Folker.
När de gav sig ut på den nio år långa seglatsen sålde de huset i Eriksberg i Uppsala och möblerna förvarade de i ett förråd i Tärnsjö. Men de möblerna räcker väl inte till kapellet?
- Nej, men på Blocket och hos Emmaus går det att hitta alldeles utmärkta möbler, säger Lars Folker.
När blir ni färdiga med ombyggnaderna?
- Vi blir aldrig färdiga, säger han.
Så jobbar vi med nyheter