Christer kom hit för att göra lumpen

- När jag bodde på Studentvägen var hela Ekebyområdet en stor äng, där det i dag bara är asfalt. Jag minns att när jag stod i duschen med öppet fönster kunde jag höra syrsorna spela därute, säger Christer Frånlund.
Han tycker att Uppsala är en märklig stad, och tycker att epitetet "Världens minsta småstad" på ett bra sätt uttrycker vad Uppsala är.

Stan har ett litet, personligt centrum. Här finns lite av varje och det som finns är bra, sammanfattar han.
Christer Frånlunds första upplevelse av Uppsala var åsynen av Bror Hjorths skulptur Näckens polska, som han konfronterades med när han klev av Norrlandståget för att göra lumpen. Hans erfarenheter av stan dittills sträckte sig till vad en äldre kompis syrra hemma i Luleå hade berättat om "nationerna".
- Jag stod på stora trappan vid Centralstationen, och där fick jag syn på skulpturen. Jag minns att jag tänkte: "Vad i hela friden är det här? Vilken grotesk sak!"

Året var 1974, och Christer Frånlund kom från Luleå för att göra lumpen vid Arméns stabs- och sambandsskola. De flesta av hans kamrater pluggade vid universitetet på kvällstid. Själv läste han in jöken (juridisk översiktskurs) under den perioden. Fast det handlade inte så mycket om akademiska ambitioner som att kunna skriva in sig på en nation och göra kvällslivet drägligare, säger Christer Frånlund.

Christer kom hit för att göra lumpen

Christer Frånlund flyttade till Uppsala i mitten av 1970-talet, och har sedan dess bott i både Knutby och Sollentuna innan han återvände till Uppsala i november 2007. Att staden växt så mycket till ytan är den mest påtagliga förändringen, tycker han.