Byn där husen bytt funktion

Efter slingriga bilvägar mot Harbo och en granskog som aldrig tycks ta slut kommer man till den vägkorsning, som en gång varit Nolmyras centrum. Det är tomt på människor. Då och då passerar en bil det öppna landskapet.

Byns gemensamma intresse avslöjas av alla betande hästar som syns från vägen. På en anslagstavla finns lappar om loppisar. Mittemot ligger den igenbommade lanthandeln. Där hänger stora tyger för skyltfönstren. Här bor numera Karin Nyberg med tre döttrar. Hon är ett lägenhetsbarn som flyttade hit med en dröm om landsbygden.
- Nu kan jag inte förstå vad man använde tiden till när man bor i stan. Här finns alltid något att göra.
Den gamla butiksdelen fungerar i dag som förråd, där både köttdisken och kassaapparaten står kvar. Intill ligger familjens vardagsrum. Den gamla lanthandeln har inte renoverats på länge och har många skavanker.
- Jag har skickat in bilder till ett heminredningsprogram, men jag har inte hört något. Huset är ett påbörjat projekt, men är för dyrt att fixa upp. Jag får väl börja dejta en snickare, säger Karin Nyberg skrattar.

Hon berättar att det för några år sedan stod tre män i Nolmyrakorsningen och fotograferade. De planerade en svensexa och på temat Upplands tre tristaste platser.
- Vilka de andra två ärr vet jag inte, men ett av dem är uppenbarligen här precis utanför huset, säger hon med ett ler.
Familjen flyttade till byn långt efter byns storhetstid. På fyrtiotalet fanns två affärer, en biograf, en folkskola, ett sågverk och ett Missionshus i byn. Nu har allt blivit bostäder och unga, ofta stadsbor, har flyttat in.
Det jobbigaste är i dag att det helt saknas kommunikationer, förutom skolbussen som går klockan sju varje morgon.
- Ibland har det varit elva skolbarn som väntat utanför lanthandeln, säger Karin Nyberg.

Några hundra meter bort, bakom vida hästhagar bor Jan Ekström. Han är född och uppvuxen i Nolmyra och vill vara kvar här livet ut. Det har kommit nya ansikten till bygdegårdens träffar, vilket han uppskattar.
- Det är bra att husen inte står och förfaller. Går det inte att driva kommersiell verksamhet är det bra att någon bor där i stället.
Hans föräldrar drev lanthandeln i Nolmyra vägkorsning. Där kunde traktens bor köpa alltifrån bensin, sågblad till stekt sill i lösvikt, korv och tyger.
- Vi hade allt, fast inte mjölk i början. Det hade ju alla bönder själva.

Butiken las ned i början av åttiotalet, men fram till dess var det byns samlingspunkt.
- På lördagskvällarna var det fullt med folk. Alla handlade ju, men man gick mest dit för att snacka med andra.
Intill Karin Nybergs hus ligger en gråvit kyrkobyggnad. Korset har tagits ned från taket och målats över ovanför ingången. Det är byns gamla Missionhus som familjen Hammarin flyttat in i. Kvar från tiden som kyrkbyggnad finns fönstren och pelarna. Podiet och predikstolen såldes på auktion innan Missionsförsamlingen sålde huset 1993.
- För oss är det bara ett hem, det känns som vilket hus som helst, säger Agneta Hammarin när hon står i det jättelikarum som en gång varit kyrkosal.

I byns centrum ligger också ett avsomnat skinngarveri som lämnats orört. Här förädlades djurhudar fram till 1970-talet. Hans Naver kommer ut på gårdsplanen. Han går upp för ett par skrangliga trappor och hunden Zappa följer efter till den gamla garveribyggnaden.
Ull och trädamm täcker golvet. En rostig kniv ligger slängd på en slipsten. En smutsig säck med sjuttiotalstryck står lutad mot väggen. På nedervåningen sitter målad reklam för ett tvättmedelsmärke kvar på fönsterrutorna. Fram till 40-talet fanns det en lanthandeln i samma hus. Familjen Naver bor i det den renoverade garvarbostaden bredvid. Garveriet är K-märkt och får inte förändras eller rivas.
- Det är onödigt att göra något annat än att städa upp och försöka bevara det i samma skick, säger han och vandrar över gårdsplanen.

Under efterkrigstiden valde många att flytta in till städerna. Nu har trenden vänt. På senare år har trakten kring Nolmyra väckts till liv, efter en tid av slumrande verksamhet. Hembygdsgården håller midsommarfester, maskerader och dansbandskvällar med jämna mellanrum. Under de senaste åren har det varit en generationsväxling i området. Barnfamiljer har flyttat in och i varje vrå är det bebott.

Byn där husen bytt funktion

Nolmyra, norr om Björklinge, är byn där människor flyttat in i Missionshuset, lanthandeln och intill skinngarveriet. När kommersen inte överlevde blev husen bostäder och unga barnfamiljer flyttade in.