Säg ett enklare sätt att liva upp den döda vinterträdgården på än att bjuda in småfåglarna på buffé! Allt du behöver är en fågelmatare och lite frön, sedan kan du sätta dig vid köksfönstret och kika på fåglarna.
– Jag har två matningsplaster, den ena utanför köksfönstret och den andra syns från arbetsrummet. Jag jobbar hemifrån, så jag har sällskap av småfåglar hela vinterhalvåret, säger Anders Wirdheim, som är informationsansvarig på Sveriges Ornitologiska Förening.
Han tycker inte att de färdiga viltfågelblandningarna som finns i butikerna är något att ha. De innehåller mycket som inte blir uppätet utan bara hamnar på marken. Det blir skräpigt och lockar till sig möss och råttor.
– Jag använder rena fröer, mest skalat solrosfrö, men också hampfrö och jordnötter. Och talgbollar, som är enkelt och roligt att göra själv. Det fåglarna behöver under den kalla vintern är fett – det får de både från talgbollar och från de fettrika fröerna och nötterna.
Även om de färdiga blandningarna är billigare blir det ändå dyrare i längden eftersom man måste fylla på ofta.
Den klassiska julkärven med havre ger Anders Wirdheim däremot inte mycket för. Det finns några få arter som äter rent spannmål – gulsparv och fasan till exempel. Men de allra flesta fåglar äter det bara i yttersta nödfall, det är för besvärligt att skala.
– Jag har till exempel aldrig sett en domherre i en julkärve, förutom på julkort. Havre är nödproviant för domherrar.
En annan sak man bör låta bli att ge är bröd.
– Dels för att det ofta blir liggande på marken och drar till sig skadedjur, men också för att det inte innehåller tillräckligt med näring. Det kan faktiskt rentav vara skadligt, eftersom fåglarna äter sig mätta på det, men ändå inte får i sig det de behöver, säger Anders Wirdheim.
Egentligen behöver de inte matas – vi gör det minst lika mycket för vår egen skull som för fåglarnas.
– De flesta arter skulle klara sig ganska bra utan oss. Vi skulle nog ha lite färre fåglar i tätorterna om ingen matade, men samtidigt är trädgårdarna ganska rika på mat i dag med mycket bärbuskar.
En annan myt är att fåglarna dör om vi slutar mata dem mitt i vintern när vi väl har börjat.
– I de allra flesta fall stämmer inte det. De flesta fåglar flyger vidare om det inte finns mat. Det är deras naturliga leverne – som ett kringströvande gäng som flyttar sig efter maten, säger han.
Men några få fåglar etablerar vinterrevir – rödhaken till exempel.
– Börjar man mata den tidigt och slutar mitt i vintern, sätter man den i klistret.
Men det är alltså fritt fram att sätta ut fågelmat på fjällsemestern eller i stugan på landet, även om man bara är där någon vecka på vintern.
Det finns en uppsjö av olika fågelmatarmodeller på marknaden – välj den du gillar bäst, men öppna fågelbord ska man undvika, tycker Anders Wirdheim.
– Då bajsar fåglarna i maten, vilket kan sprida sjukdomar. Dessutom blir maten onödigt lättåtkomlig för råttor och större fåglar.
Då är det bättre med en fröautomat med ett hål i nederkant, där fåglarna kan pilla ut godsakerna. Då sitter de på pinnar utanför, och avföringen hamnar på marken i stället. Ungefär var femte minut släpper de små flygfäna en bajskorv – de har snabb matsmältning.
Det finns också många varianter på fågelmatare med ett nät runtom, som hindrar större fåglar från att plundra.
– Skator och kajor rensar en fröautomat på bara några minuter. Man behöver inte ha dåligt samvete för att man inte låter dem äta, de är födogenier och hittar alltid mat ändå, säger Anders Wirdheim. (TT)