Statistik från branschorganisationen Svenska Värmepumpföreningen (SVEP) visar att det hittills i år sålts cirka 15 000 bergvärmepumpar och då ingår inte årets fyra sista månader i statistiken.
— Som jämförelse kan nämnas att det 2004 såldes totalt knappt 14 000 pumpar under motsvarande period, säger Martin Nylander, kanslichef och teknisk rådgivare vid SVEP.
I hans jobb ingår att resa runt i Sverige och informera om vad man skall tänka på inför installation av värmepumpsanläggningar. Den 16 oktober ska han delta i en mässa i Gimo och intresset väntas blir stort.
— Hittills har vi besökt 130 kommuner och för det mesta har det varit fullsatt. Ibland har bara hälften av besökarna fått plats.
Stort intresse
I Uppsala är intresset för bergvärme stort. De flesta ansökningarna om att få borra efter bergvärme kommer från privata villaägare. Men även hos bostadsrättsföreningar, hyresvärdar och industrier är intresset stort. Tillstånd att borra efter bergvärme beviljas av respektive kommuns miljökontor.
— Förklaringen är framför allt den senaste tidens prisökningar på olja, el och fjärrvärme, säger Theo Kotsinas på Uppsala kommuns miljökontor.
— Hittills finns 1 080 anläggningar registrerade och ett tiotal ansökningar är under hantering.
Det största projektet hittills i kommunen är företaget Q-Med som installerade bergvärme tidigare i år med stora besparingar till följd. Ett annat stort bergvärmeprojekt som bara för några veckor sedan fick tillstånd beviljat är fastigheten Kristallen i Uppsala där man räknar med att snart börja borra.
Nöjd med resultatet
En Uppsalabo som nyligen skaffat bergvärme och är nöjd med resultatet är Fredrik Hemmingsson. I somras installerade han bergvärme i familjens nyinköpta hus i Flottsund, ett äldre hus med drygt 250 kvadratmeters boyta.
— Vi räknar med att halvera vår värmekostnad och att investeringen skall ha betalat sig på tio till tolv år.
Men det finns ett irritationsmoment, påpekar han. Installationen medför att fastighetens taxeringsvärde stiger och därmed fastighetsskatten.
— Först säger staten att man skall satsa på miljövänliga alternativ och när man gör det blir man straffbeskattad. Vari ligger logiken?
Även i Norduppland är intresset stort. I Tierp finns i dag 600—650 anläggningar och fem ansökningar ligger och väntar på tillstånd, berättar kommunens energirådgivare Sandra Söderquist.
— Intresset är stort men statistiken visar en viss avmattning på senare tid.
I kölvattnet på det ökande intresset för bergvärme har bergborrare upplevt en ökad efterfrågan på sina tjänster. På företaget TD-energiborr i Tierp tar man uppdrag inte bara på hemorten.
— Vi åtar oss jobb inom en radie på ungefär fem mil från Tierp, säger Thomas Wallin, som tillsammans med Daniel Jansson driver TD-energiborr. För dagen är de i Månkarbo och borrar ett 120 meter djupt hål åt en privat villaägare.
Hur djupt man borrar beror framför allt på hur stor den aktuella fastigheten är.
— Vi kan borra ner till 200 meter och om inte det djupet räcker får man borra flera hål.
Tänkte satsa på pellets
Ägaren till fastigheten, Arne Andersson, hade egentligen inte tänkt satsa på bergvärme när den gamla oljepannan behövde bytas, berättar han.
— Nej, bergvärme innebär ju att man fortfarande är beroende av elpriset så jag hade helst velat ha en anläggning som drevs med pellets. Men vi har inte tillräckligt stort förvaringsutrymme för den sortens bränsle så det blev bergvärme i stället.
"Kostar orimligt mycket"
Att bergvärme inte alltid är den bästa lösningen är det fler som instämmer i. Björn Johansson, energiingenjör och Energirådgivare vid AB Enköpings Värmeverk/Ena Kraft AB är en av dem. Han konstaterar att intresset för bergvärmepumpar är stort och ökar. Till de flesta energirådgivares stora bedrövelse, tillägger han.
— Den är definitivt inte någon lösning för framtida behov av energi och dessutom kostar den orimligt mycket att installera, vilket gör att det hela inte blir någon vidare bra affär för många. Problemet är att den leder till ökning av importen av smutsig brunkolsbaserad el samtidigt som risken för överbelastade elnät ökar vintertid.
Jan Lemming, energirådgivare vid Uppsala kommun, poängterar att det finns mycket att ställning till innan man bestämmer sig för bergvärme.
— Det är viktigt att man först ser om sitt klimatskal, alltså väggar, fönster, tak och golv och att värmepumpar och borrhål är rätt dimensionerade. Värmepumparna skall inte vara för stora, alltså ha för hög effekt, utan ha så många gångtimmar som möjligt
och man får inte heller borra för grunt för då utarmar man borrhålet på sikt.
Räcker inte till
Även han pekar på nackdelar.
— Värmepumpen räcker inte till när det är som kallast ute. Man får heller inte glömma bort att man blir bunden till elsystemet och europeiska elenergipriser kan vara avskräckande.