Bauhaus ger svall i formhistorien
Bauhausskolan i Tyskland var på 1920 och 1930-talen en föregångare till funktionalismen. Trots sin korta verksamhetstid har Bauhaus ritat tydliga streck i formhistorien. I dag är flera av möblerna som ritades där klassiker och skollokalerna i Dessau återfinns på Unescos världsarvslista.
Wassily heter en av Marcel Breuers mest berömda fåtöljer som fortfarande tillverkas av Tecta. Namnet fick den av konstnären Wassily Kandinsky som också fanns på Bauhausskolan.
Foto: Tecta
Namnet Bauhaus är i alla fall bekant för de flesta av oss, trots att det gått mer än 70 år sedan Bauhausskolan i Tyskland lades ned 1933.
Bauhausskolan var konst- och arkitekturskolan som trots enbart fjorton verksamhetsår präglat såväl formhistorien som pedagogiken hos sina efterföljande skolor.
Det var i mellankrigstidens Tyskland som Bauhaus blomstrade. Arkitekten Walter Gropius grundade skolan 1919 under parollen "Konst och teknik - en ny enhet". Skolan var anti-akademisk och undervisningen hade en stark praktisk tonvikt i läroplanen. Klimatet var kreativt och liberalt. Eleverna fick testa sina idéer i verkstäder som ansågs vara ett slags laboratorium för idéer. Tanken var att förena konst och hantverk och anpassa det för industriell tillverkning. Målet var att idéerna skulle bära sig ekonomiskt i en industriell serieproduktion.
1925 bildades ett aktiebolag för att produkterna som skapades på skolan skulle kunna produceras och säljas. Mest kända är kanske stålrörsmöblerna som kom i slutet av 20-talet.
Marcel Breuer inspirerades av sitt cykelstyre när han ritade den första stålrörsfåtöljen, men även Mart Stam och Mies van der Rohe har ritat flera kända modeller i stålrör. Så kallade frifjädrare var revolutionerande eftersom det var en helt ny typ av stol som tack vare stålrörskonstruktionen saknade vertikala bakben och i stället ger ett lätt fjädrande gung åt den som sitter i den.
Stålrörsmöblerna fick så småningom stort genomslag och har inspirerat och kopierats av otaliga formgivare runt om i världen.
Bauhausskolan var också scen för såväl politiska som religiösa strömningar. Johannes Itten, som var lärare i skolans förberedande preparandkurs förde in den religiösa Mazdaznan-läran på skolan med bland annat vegetarisk kost och andningsövningar, men misstänktes senare försöka indoktrinera hela skolan med läran, varför han fick sluta.
Även arkitekten och skolans andre rektor Hannes Meyer fick sluta på grund av sina kommunistiska sympatier. Och det var till sist nazisterna som såg till att skolan lades ned 1933 efter påtryckningar från Gestapo. Men det är varken religion eller politik som satt de djupaste spåren. Mest minns vi nog möblerna. Flera finns i produktion än i dag. Eller kanske rättare sagt nyproduktion.
Marcel Breuer tyckte själv att "det känns lite konstigt att ta fram samma gamla stol nu - man borde pressa den och lägga den i psalmboken" när en av hans stolar återtogs i produktion. Det var 1977.
Så jobbar vi med nyheter