Att kapa köer är inte lösningen
Emma Holmqvist är doktorand i kulturgeografi på institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet och skriver krönikor för Bostad var fjärde vecka.
Foto:
Ofta beror det på att fler vill ha samma vara som jag. På bostadsmarknaden finns det flera olika slags köer. Många kommuner anordnar till exempel tomtkö för dem som vill bygga sitt eget hus. Den kö som de flesta känner till är kön för hyresrätter. Det är sällan alla hyresrätter i en stad förmedlas via en kö, ofta finns det flera, vissa privata hyresvärdar har sina egna köer och allmännyttiga hyreslägenheter brukar förmedlas i en annan. Vissa städer försöker dock samordna köandet så gott de kan så att det stora flertalet av lediga hyresrätter hamnar i samma kösystem.
I Stockholm stads bostadsförmedling står i dag över 200 000 i kö för att få en lägenhet. Det kan kännas hopplöst när så många står i samma kö. Och det finns flera sätt att hantera detta på. Det sätt som de flesta först kommer att tänka på är kanske att öka antalet lägenheter, till exempel genom att bygga nytt.
Men det tar ju som sagt tid.
Ett annat sätt att minska kön är att förmå några som står i kö att gå ur kön. Just ett sådant sätt att minska hyresrättskön ska regeringen ta ställning till när en utredning om allmännyttans framtid blir klar. Enligt förslaget ska kölängden minskas genom att hyrorna på bostäderna ska öka, kanske så mycket som 30-40 procent på några års tid. Vissa bostäder kommer då att bli för dyra för en andel av de köande, som då antas lämna kön.
Ett annat sätt är att införa en hög köavgift. Det kan också få folk att gå ur kön. Men vad är det som är problemet med en kö egentligen... En kö ger ju uttryck för att det finns en bristvara. Folk står sällan i en kö för att de tycker att det är roligt utan för att de har ett behov, i det här fallet av en bostad.
Även om det är deppigt att vara nummer 200 001 i kön så hjälper det ju inte oss bostadssökande om vi inte ens anser oss ha råd att stå i kö. För oss är inte köandet i sig, det vill säga en hög efterfrågan, det stora problemet utan tvärtom att det finns för få hyresrätter, alltså det låga utbudet.
Så nyttan av att minska kön genom att angripa efterfrågesidan kan man ju fundera över. Efterfrågan, förstått som ett behov, minskas ju inte egentligen, den görs bara mer osynlig. Och problem som inte syns är det få politiker som kommer att bry sig om att lösa.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!