Arvet efter Karin

Carl och Karin Larsson är ikoner i svensk konst- och inredningshistoria. De använde sitt hem och sin familj som inspirationskällor, avbildade sina liv, blev folkkära och på kuppen trendsättande inom heminredning.
I dag står de kanske mest för en lantlig, gullig och nostalgisk estetik. Man kan fråga sig om de har något att ge den som vill vara modern och nyskapande i dag. Kan en samtida konstnär hitta inspiration till ett eget uttryck på Carl Larsson-gården från förra sekelskiftet?

Visst är Karin Bergöö Larsson fortfarande spännande, menar Wanja Djanaieff som själv är en tongivande textilformgivare. Hon är kurator för den kommande utställningen på Lilla Hyttnäs inför 150-årsjubileet av Karin Bergöö Larssons födelse, och har gått igenom alla Karins textilier. Det hon har funnit är verken av en mycket djärv, fantasifull och nyskapande konstnär som fortfarande känns modern på många sätt.
Hon lekte med japanska symboler, gjorde otidstypiskt svartvita, strama broderier och utgick ofta från sig själv och sina erfarenheter i arbetet. Hon inspirerades även av samtida konstströmningar och var många gånger djärvare än maken.
- I gobelängen De fyra elementen kan man se spår av både Sonia Delaunay och Kandinsky, och flera andra moderna målare från den tiden. Där blir hon väldigt abstrakt, och den dragningen åt det strama är väldigt spännande. Carl målade ju väldigt naturalistiskt.

På textilhantverksskolan HV Skola på Djurgården i Stockholm har man detta år tagit sig an uppgiften att tolka Karin Bergöö Larssons textila konst. Delar av resultatet har kunnat beskådas på mässan Formex, och senare i sommar kan det beskådas på jubileumsutställningen på Bergööska husets konsthall i Hallsberg.
Ramen har varit Karins textila formgivning, men friheten har varit stor för de studerande i valet av inspiration. Och svårigheten har alls inte legat i att översätta Karins textilverk till samtidskonst, säger en av de studerande Caroline Rönnerfält som har gjort en kudde i smock med ett kantigt, abstrakt rosmönster i petit point som spinner vidare på Karins stiliserade blommönster.
- Hon var väldigt modern i sitt formspråk. Utmaningen låg mer i att låta sig inspireras till ett eget uttryck i stället för att bara kopiera hennes stil.

Viola Edman fångades av blommönstren men även av färgerna i Karins blåvita trasmattor. Resultatet är en egensinnig kudde med ett mönster av blåbärsris i form av vita broderade applikationer och blå silkes-"knappar".
Andra studenter har inspirerats av brev och dagboksanteckningar, färgrikedomen och djärvheten och Karins intresse för andra kulturer.
Även hennes många brukstextilier och att hon ofta gjorde saker till barnen har inspirerat, liksom hennes fantasifullhet och humor. Rebecka Nordgren Rooth har gjort ett kviltat sängomhänge för en barnsäng med påsydda applikationer och broderier. Det ligger stilmässigt långt från Karins arbete, men har fångat lusten att leka med symboler och det fantasifulla uttrycket.
@3a Text ui:Wanja Djanaieff ser attityden hos Karin som det mest inspirerande för en formgivare i dag.

Ett exempel är den bordsduk som kan beskådas i biblioteket i Lilla Hyttnäs. Det är en vit duk med en svartvitrutig bård - och mitt i detta ett litet monsterliknande vilddjur som tittar upp över kanten med busig uppsyn. När sedan ett av barnen kom förbi med ett päron och bad att mamma Karin skulle väva in päronet i duken så gjorde hon även det, på en humoristisk impuls.
- Det tycker jag är coolt! Det finns så väldigt många regler och folk sätter upp regler för sig själva om vad som är tillåtet och inte tillåtet. Och tekniken kan också begränsa oss. Jag tycker att det är härligt med Karins lust och spontanitet, att hon var så fri och tillåtande, säger Wanja Djanaieff.

Fotnot: HV Skola är en del av föreningen Handarbetets vänner, HV, som grundades 1874. HV Ateljé, HV Licium och HV Galleri är övriga delar av HV.

Arvet efter Karin

Karin Bergöö Larsson var nyskapande i sin tid. Men kan en modern formgivare inspireras av en ikon från förra sekelskiftet? HV Skola har använt Karin som inspirationskälla, och textilformgivaren Wanja Djanaieff tror att Karin kan inspirera även i vår tid.