Art déco - stilen som aldrig slog igenom i Sverige

Mittemellan jugend och funktionalism kom art déco - stilen som hämtade inspiration ur från antiken och 1800-talets tidiga klassicism. I Sverige fick art déco aldrig något stort genomslag, men det som gjordes då är populärt i dag.

The Jazz bowl, Jazzskålen, kallas denna skapelse som den amerikanske formgivaren Viktor Schreckengost designade 1931. Skapelsen kom snart att betraktas som ett mästerverk i stilen art déco.

The Jazz bowl, Jazzskålen, kallas denna skapelse som den amerikanske formgivaren Viktor Schreckengost designade 1931. Skapelsen kom snart att betraktas som ett mästerverk i stilen art déco.

Foto: Jamie-Andrea Yanak/AP/Scanpix

Bostads- & stadsplaneringsfrågor2010-03-25 10:11
1 miljon 150 000 kronor. Det är en summa som skulle räcka till en normal sommarstuga. Men våren 2002, på en auktion på Bukowskis, klubbades ett praktskåp av möbelarkitekten Axel Einar Hjort för denna summa. Skåpet räknas som ett av relativt få exempel på svenska art déco-möbler. Skaparen har varit ganska okänd för sin eftervärld trots att han var chefsarkitekt på varuhuset NK, Nordiska Kompaniet, mellan 1927 och 1938. Tidigare i år visade NK i Stockholm en utställning om Hjorts möbler och i samband med detta släpptes boken Axel Einar Hjort - möbelarkitekt (Signum). Och är det något Hjort förknippas med så är det just svensk art déco.

Stilen art déco - en kortform av franskans art décoratif (dekorativ konst) - fick sitt genombrott vid Världsutställningen i Paris 1925. Där blev det uppenbart att något nytt hade tagit plats på formscenen efter jugend, eller art nouveau som stilen kallades i Frankrike.
Nu var man inte längre rädd för dekorationer. Inspirationen hämtades från antiken och Egypten där man bara några år tidigare (1922) hade öppnat Tutankhamuns grav. Även det tidiga 1800-talets empir återspeglas i art décons formspråk. Man ryggade inte för starka färger och kontraster - svart, rött och guld är typiska för stilen. Möbler med rikliga intarsiadekorationer i mörka och exotiska träslag var också vanligt förekommande.

Det var främst i storstäder som Paris, London, New York och Chicago som art décon slog igenom både när det gäller arkitektur och design. I Sverige var vi något mer återhållsamma och arkitekturen kallas ofta 20-talsklassicism eller Swedish grace, ett namn som stilen fick av den engelske konstkritikern P Morton Shand på Parisutställningen. Främst var det vårt graverade glas och vår keramik som väckte stor internationell uppmärksamhet där, men även gjutjärnsföremål från Näfvekvarns bruk har på senare år blivit riktiga dyrgripar.
Ironiskt nog benämndes den ganska korta, men storslagna, stilperioden aldrig art déco under sin blomstringsperiod. Det var först 50 år senare, 1975 när man i Paris arrangerade en jubileumsutställning, som uttrycket art déco myntades.
Fakta: Läs mer
I boken Axel Einar Hjort - möbelarkitekt (Signum) tecknas porträttet av en tidigare relativt okänd möbelarkitekt i Sverige. A.E. Hjort hade sin storhetstid på 1920- och 30-talen när art décon blomstrade. Även i boken Svenska möbler - under 500 år (Natur och Kultur) finns ett kapitel som ger en god bild av tiden. (TT Spektra)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!