30-talsmodernism på nytt
Då Margaretha Nilsson fick uppdraget att rita huset Tryggvegården på Börjegatan tog hon bokstavligt talat vid där stadsarkitekten Gunnar Leche slutade. Hans tankar var just att ett högre hus skulle ligga just på Börjegatan.
Maragretha Nilsson
Foto:
Hon ritade Tryggvegården år 1993, och i samband med det följde hon inte bara Gunnar Leches ursprungliga stadsplan från 1936. Samtidigt har Margaretha Nilsson också följt hans tankar kring bostadsarkitektur över huvud taget. För henne har Leche varit en inspiratör.
Det handlar bland annat om det karaktäristiska stora trappfönstret vid entrén, som har en välkomnande belysning, och de typiska Lecheentréerna.
- Också färgsättningen är gjord i Leches anda, en modern design med plats för sol och ljus. Den genomgripande tanken med projektet var att husets gestaltning skulle knyta an till traditionen här i området, säger Margaretha Nilsson, medan vi går in på gården och studerar de djärva, svängda balkongerna i aluminiumstål.
Margaretha Nilsson växte upp på en lantgård i Skåne och har gillat att rita ända sedan hon var barn. Hon fantiserade gärna om byggnader och tecknade dem. Tidigt blev hon medveten om sin skaparlust; hon ville alltid "göra saker", uttrycka något unikt.
- Min mor var min största inspirationskälla. Jag fascinerades som barn av hennes vackra, handskrivna receptbok med teckningar som visade hur maträtten skulle se ut. Hon är nu 83 och älskar fortfarande att skapa, väver mattor av säv och halm, och gör papperskorgar och väskor av tidskriftspapper, säger Margaretha Nilsson.
I skolan var hon duktig i tekniska ämnen, men arkitekturen var ännu långt borta.
- Det fanns bara inte, att man kunde bli arkitekt. För mig var ett skapande yrke helt enkelt inte en nåbar värld.
Eftersom hon var bra på matte och fysik föreslog hennes yrkesvägledare att satsa på forskning. Så det blev matematik och teoretisk fysik i Lund i två år. Granne med institutionen låg Arkitekturskolan, och hon fick kontakt med studenterna där. Resultatet blev att Margaretha Nilsson hoppade av och började på arkitekturlinjen i stället
- Jag var 21, och en ny värld öppnades. Det var som att komma hem. Här fanns människor med samma intresse, och jag kände genast att det här är vad jag vill göra. Än i dag håller vi kurskamrater kontakten, och har en återträff nu i juni.
Just nu är det högkonjunktur för svenska arkitektfirmor, och efterfrågan är stor på arkitekter av olika slag. Men branschen går upp och ned. Margaretha Nilsson har upplevt flera konjunkturnedgångar, dels 1976, då hon var nyutexaminerad arkitekt, dels 1992, då stadsfinanserna var i kris.
- 90-talets lågkonjunktur ledde till att många arkitekter i Sverige tvingades sadla om.
Margaretha Nilsson har bland annat ritat Ångströmlaboratoriet, och studentbostäder i Ekeby. Följaktligen konfronteras hon då och då med sina skapelser. Hur känns det?
- Det kan vara med blandade känslor. Mycket beror på om förutsättningarna varit rätt och processen varit bra.
Hon anser att en bra dialog med intressenterna är nödvändig, att ett bra byggnadsverk eller en bra planering förutsätter intresserade beställare som lyssnar och är engagerade en konstruktiv dialog där alla medverkande lyfter varandra.
Annars kan hon ibland tycka att mycket arkitektur som skapas i Sverige i dag är stöpt i samma form, och nämner nya stadsdelen Kungsängen i Uppsala. Enligt Margaretha Nilsson är det Hammarby Sjöstad som bildat skola.
- Modernistiska idéer har varit tongivande de senaste åren.
Serie, del 2 av 4.
Så jobbar vi med nyheter