Robert Danielsson köpte ett ödehus för 11 år sedan – och startade Sveriges ödehusrörelse.
Strax utanför Örsundsbro ligger ett hus med en lång historia. Där har en ung piga fått ett utomäktenskapligt barn och hamnat på fattigstugan, där har otillåtna danstillställningar anordnats utan kyrkans vetskap. Nu är det Robert Danielsson som huserar på platsen.
– När jag var på visning såg jag att det här huset hade någonting, fast bottenstockarna hade ruttnat och det var vattenskador, sönderslagna rutor och högt gräs och granskog runt huset, säger Robert Danielsson.
Det var för 11 år sedan. Nu är huset restaurerat till sin forna glans.
– Jag ville göra någonting på husets villkor, väldigt försiktigt. Det är samma golv sedan 1900, köket är från 1910. Jag ville göra minsta möjliga och göra det själv.
Robert, som har titeln kulturarvsspecialist, är utbildad kulturhistoriker, civilekonom, byggprojektledare, fastighetsförvaltare och timmerman. Han brinner för att ta hand om gamla hus, och att göra det klimatmedvetet med så mycket återbruk som möjligt. Möblerna är köpta på Blocket och mycket av det som finns i huset har varit med sedan starten på 1700-talet.
– Jag sparar så mycket det går och gör en grej av det.
Tidigare har Robert jobbat med byggnadsvård på Skansen och Riksantikvarieämbetet, men i våras bestämde han sig för att istället bli en äventyrare, som han kallar det.
– Jag hjälper folk med gamla hus och ruckel. Allt från hur man prioriterar i ett hus som har tappat all funktion till ekonomi och hur man orkar igenom ett projekt som tar kanske tio år.
För Robert var huset i Örsundsbro ett sätt att hantera stressen i att bo i Stockholm.
– För att kunna hantera att bo i Stockholm behövde jag som kommer från landet någon slags motpol. Fem dagar i Stockholm och två dagar på landsbygden.
Robert Danielsson vill visa att det går att rädda ödehus.
Robert ser en framtid för mänskligheten på landsbygden, och ett resursslöseri i att låta gamla hus stå tomma.
– Den urbaniserade pendeln har gått för långt. Alla ska bara konsumera och ingen ska producera. Vi ska importera saker vi behöver från andra länder. Det här området är min förebild för hur framtidens landsbygd kommer att se ut, allt finns redan här, säger han.
Tillsammans med Jennifer Erlandsson och Theresia Sandahl arbetar Robert med projektet Landsbygdsdröm där köpare och säljare av ödehus förs samman.
– Ruckel är inte så populära att förmedla hos mäklare. Det finns mekanismer som är svåra.
När Robert Danielsson köpte huset i Örsundsbro krävdes mycket renoveringar.
Många mäklare vill sälja ödehus som rivningsobjekt, berättar Robert. Därför besiktigar han husen för att sedan matcha ihop säljare med köpare som inte bara vill riva för markens skull.
– Det är ett recept för att vända en avfolkningsbygd till en tillväxtbygd.
I dag är Robert aktiv på sociala medier där han dels delar med sig av sina jobb med ödehusen, och dels försöker inspirera andra.
– Det här huset var det som startade hela ödehusrörelsen. Att visa att ett ruckel kan bli någonting vackert är en askungenförändring som folk aldrig tröttnar på. Nu är det en mycket aktiv rörelse.
I slutet av november blev Robert utsedd till årets landsbygdsutvecklare av Hela Sverige ska leva.
–Jag fick det för att jag har visat vägen för andra, hur någonting som ses som en skamfläck eller någonting som inte är värdefullt kan bli en tillgång. Människorna som sitter på tomma hus kan ändra framtiden för sin egen hembygd genom att våga släppa in folk, säger Robert Danielsson.