Karin och Peters gröna oas ger glädje och gemenskap

Många är sugna på en grön plats att odla och återhämta sig på. För paret Friberg innebär kolonilotten gemenskap, glädje och en hel del arbete. – Vi är hellre här än åker till Thailand, säger Karin Friberg.

Peter Friberg, 75, och Karin Friberg, 70, framför sin kolonistuga med tillhörande tomt på 440 kvadratmeter. I år har de haft platsen i åtta år.

Peter Friberg, 75, och Karin Friberg, 70, framför sin kolonistuga med tillhörande tomt på 440 kvadratmeter. I år har de haft platsen i åtta år.

Foto: Axel Hilleskog

Bostad2022-06-19 12:00

Hemma hos

Ett stenkast från centrala Uppsala finns lugnet på Flora-Linnea koloniträdgårdsförening. Här har Karin och Peter Friberg sin gröna oas.

Runt deras rosa kolonistuga växer det för fullt av både ätbara saker och blommor. Paret flyttade från villan i Österbybruk till en lägenhet i Uppsala när de gick i pension. Men de saknade att ha en trädgård att ta hand om. 

– Vi tänkte att nu slipper vi skotta och klippa gräsmattan, vi sålde eller gav bort gräsklippare, krattor och allt sånt, men ett par år senare skaffade vi det här och behövde köpa nya verktyg, säger Karin Friberg. 

undefined
Peter Friberg, 75, och Karin Friberg, 70, framför sin kolonistuga med tillhörande tomt på 440 kvadratmeter. I år har de haft platsen i åtta år.

När UNT är på besök är det försommar och många lottägare har nu den bästa tiden framför sig.

– Under våren har vi sått och satt bland annat potatis och tomaterna är på gång. Nu är det vatten och tålamod som gäller innan vi kan skörda och njuta av det som växer, säger Peter. 

undefined
Peter Friberg visar upp kolonilottens paradisbuske. "När den blommar kommer den bli som ett rosa moln", säger han.

Karin och Peter besöker sin kolonilott nästan varje dag under årets varmare månader. Lägenheten har de 150 meter bort. 

– Vi går hit efter frukost och stannar till kvällen. Vi odlar, spelar kort, pratar med grannarna och tittar på bin och insekter, säger Karin Friberg. 

undefined
Peter Friberg framför trädgården på kolonilotten. "När jag gick i pension var det skönt första halvåret, men sedan ville jag jobba. Då jobbade jag med veterankraft inom trädgård sedan har jag bland annat kört skurmaskin och städat på Stockholms nation i Uppsala", säger han.

De har ingen särskilt plan för hur de odlar utan går på känsla och efter vad de tycker är gott. 

– Vi byter också en del växter med grannar, då kan man få lite olika roliga saker. Peter har gröna fingrar, jag är sällskap, men brukar också skörda, frysa ner och tillaga. Vi delar på det, säger Karin.  

undefined
Karin Friberg framför gullregnet. "Det är så härligt att ha det här gröna runt sig och sitta och titta på bin och fjärilar", säger hon.

– Du odlar en hel del också, säger Peter. 

– Det är mycket jobb, men väldigt roligt, tillägger Karin. 

I växthuset är det 27 grader och där växer tomater, paprika, chili, dill, pak choi, romansallad och ruccola. 

undefined
Bland annat svart chili odlas i växthuset.

Vad betyder den här platsen för er?

– Jättemycket, som pensionärer vill man inte fastna framför tv:n. Det har varit fantastiskt att ha den här platsen under pandemin. Då har man umgåtts över en häck, säger Peter. 

– Det bästa är det sociala och kontakten med andra lottägare. Sen att man håller sig i form, man kan gå runt och arbeta i trädgården och så helt plötsligt har det gått tre timmar, säger Karin, och fortsätter:

– Om vi inte hade haft den här platsen hade vi väl blivit sjuka eller i alla fall haft tråkigt. 

undefined
Innan de gick i pension arbetade Karin som postkassör och förskolelärare och Peter som låg- och mellanstadielärare. "Vi har åtta barnbarn och tre barn. Så vi träffas mycket här allihop och delar platsen med vår dotter", säger Karin Friberg.

De påpekar att det tar en del tid att äga en kolonilott med stuga och det kan vara svårt för dem att åka på längre semestrar. 

– Men vi är hellre här än åker till Thailand. Vi åker istället och hälsar på våra barn på andra orter, säger Karin. 

– Sköter man inte om det så förfaller det. Men samtidigt är det bara en kolonistuga, här kan man gå in med skorna på, säger Peter. 

undefined
Alla som har en kolonistuga på Flora-Linnea måste ha en regntunna för att spara vatten.

En gång om året inspekterar föreningen att ägarna sköter sin lott. 

– Man kan få en anmälan om man inte har en vattentunna som samlar upp regnvatten eller klipper häcken, men de är snälla, säger Peter. 

– En del vill ha det som ett fritidshus och bara grilla men det är en ideell förening. Då ingår det att hjälpa till, säger Karin. 

 Peter sköter till exempel äppelmustningen och har ansvar för flaggningar.

undefined
Peters syster har även kolonistuga aldelles intill parets stuga och de delar sin stuga med en av döttrarna.

När Peter och Karin flyttade in fanns en del lotter som stod övergivna men så är det inte nu. De har även märkt att fler unga skaffat en lott i området. 

– Det är jätteroligt, en trebarnsfamilj har nyss flyttat in, säger Karin. 

undefined
När Peter och Karin Friberg tog över stugan hade den vardagsrum, sovrum och kök på en liten yta. "Det var mycket väggar som jag har rivit bort, det var omöjligt att möblera", säger Peter Friberg.

Koloniområdet är en allmän plats och många promenerar förbi. En kvinna går här med sin hund varje dag.

– Många stannar spontant och säger vad fint ni har det och börjar prata, säger Karin. 

undefined
Purjolök på väg upp.

Varför tror ni att det blivit ett ökat intresse för att äga en kolonilott?

– Folk har kommit på att man inte behöver åka på resor långt bort, säger Karin. 

undefined
Peter Friberg visar oss in i växthuset, som är framgrävt ur ett buskage i Sunnersta. "Peter är ju väldigt road av växter. Vi har varit gifta i 52 år och när vi flyttade ihop hade han flera stora växter med sig. Bland annat en jättestor monstera och en stor hibiskus, så han är sådan bara. Det kan man se som arbete eller göra det för att man älskar det", säger Karin Friberg.

Även styrelsen för föreningen Flora-Linnea ha märkt av ett ökat intresse på senare år. 

– I dagsläget är det 169 personer som anmält intresse av att skaffa en stuga med odlingsytor. Förra året hade vi åtta ägarbyten vilket är en hög siffra. Oftast brukar det vara tre till fyra ägarbyten per år, säger Monica Wiklund, vice ordförande i föreningens styrelse. 

undefined
Hos Flora-Linnea säljs lotterna på en öppen marknad, men de har en intresselista. Om en ägare ska sälja bestämmer hen om försäljningen ska ske via mäklare eller göra det själv via intresselistan. Alla som står på intresselistan får mejl om att försäljning ska ske. Men det är säljaren som avgör vem hen säljer till.

 

undefined
Gullregn utanför stugan.

Karin och Peter har också lite tips till den som känner sig sugen på att skaffa en egen lott med stuga:

– Det är bra att ha ambitioner men ta det lugnt i början. Se vad som kommer upp för grönt, så att man inte gräver bort en massa fint, säger Peter. 

– Man kan också lära sig mycket av sina grannar och få bra råd, säger Karin. 

– Ett annat tips är att skaffa en lite mindre tomt, vår är på 440 kvadratmeter, säger Peter och skrattar. 

undefined
Strandkål, parets favoritgrönsak att odla. "Man behöver nästan inte göra någonting alls. Den växer av sig själv", säger Karin Friberg.
Kolonilott

Kolonilotterna syntes först till i Tyskland. Tanken var att arbetarfamiljer skulle få tillgång till naturen. Till Sverige kom fenomenet i slutet av 1800-talet. 

Under de senaste 20 åren har kolonirörelsen fått ett uppsving. Det finns ungefär 50 000 kolonilotter i Sverige.

I en del städer säljs stugor på en öppen marknad. I vissa städer behöver man köa i många år för att få en kolonilott. 

Källa: Populär historia, Koloniträdgårdsförbundet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!