Enligt Riksbanken, som presenterade sin rapport över finansiell stabilitet under onsdagen, beror hushållens höga skuldsättning bland annat på att "bostadsmarknaden fungerar dåligt". Bolån står för cirka 80 procent av hushållens totala skuldbörda.
Ordet bolån förekommer på inte mindre än 186 ställen i rapporten.
Att skulderna ökat tillskriver man de stegrande bostadspriserna, som förvisso fallit sedan i höstas. Det anses "önskvärt" med en lugnare utveckling på bostadsmarknaden framöver.
Men Riksbanken utesluter inte ett större prisfall framöver, något som skulle "medföra allvarliga konsekvenser för både makroekonomisk och finansiell stabilitet".
Rapporten uppehåller sig också vid de nya bolåneutmanarna och deras betydelse. Riksbanken ser det som positivt med ökad konkurrens då koncentrationsriskerna därmed minskar, vilket är positivt för den finansiella stabiliteten. Detta dock under förutsättning "bolånen hos de nya aktörerna finansieras med lång löptid". Erfarenheter från andra länder är enligt Riksbanken att uppkomst av nya bolåneaktörer tenderar att pressa räntorna generellt, och framförallt på de med längre bindningstider. Även det ses som positivt då en hög andel korta bindningstider gör hushållen mycket känsliga för "oväntade ränteuppgångar". Just nu ligger cirka 70 procent av lånen på rörlig ränta.
LÄS MER: Så mycket dyrare blir bolånet vid räntehöjning
Man höjer ändå ett varningens finger för att det finns risk för att nykomlingarna vad det lider börjar konkurrera med mindre strikta kreditvillkor.
Nya aktörer omfattas i dagsläget inte av de nya amorteringsreglerna på samma sätt som bankerna gör. Finansinspektionen har emellertid ett förslag om att amorteringsföreskrifternas tillämpningsområde ska gälla alla företag som hanterar bostadskrediter ute på remiss. Riksbanken noterar i slutet av sin rapport att det är viktigt att alla framtida bolån omfattas av "en gedigen kreditprövning".
LÄS MER: Bolånekriget allt intensivare