Rävskabb orsakas av sarcopteskvalster och kan infektera flera vilda djurslag. Räv, varg, lo, skogsmård, mårdhund och vildsvin liksom husdjur som hund och gris är i farozonen.
Det var på torsdagen som Dana Neikena såg den skabbsmittade räven utanför hemmet i Björklinge.
– Den såg hemsk och hjälplös ut. Den strövade runt husknutarna och dörrarna på jakt efter mat och försökte äta några nötter som trillat ner från fåglarnas fat, berättar hon.
Trots att Danas hundar skällde blev räven inte rädd. Rädslan över att inte hitta mat var större.
– Det gjorde mig så, så ledsen. Det är kallt utomhus och den hade ingen päls.
En lokal jägare som UNT varit i kontakt med menar att han sett ovanligt många sjuka rävar i vinter.
– Jag har bara skjutit en räv i vinter, men jag har sett fyra med skabb. Ju hungrigare de blir, desto mindre orädda blir de, säger han.
Skabb är en hudparasit som lägger ägg i hudens yttersta laget, vilket orsakar kraftig klåda. Rävskabb kan smitta andra hunddjur både genom fysisk kontakt och indirekt genom platser där smittade djur vistas.
Enligt Länsstyrelsen är dock inte uppfattningen att det skulle vara extra många skabbsmittade rävar sett till hela länet i år. Smittan är ofta lokalt förankrad.
– Det förekommer, men inte i ovanligt hög utsträckning, säger Anders Johannesson, vilthandläggare.
Dana Neikena är en stor djurälskare och blev mycket illa berörd av att se den sjuka räven. "Man kan ge den medicin genom att smyga ner det i rävens mat och på så vis rädda den, men det var omöjligt för mig att kunna göra det då", förklarar hon.
Enligt jaktförordningen får vem som helst rätt att avliva en skabbsjuk räv, oavsett var den hittas. Dana har varit i kontakt med jägare, men vad som hände räven vet hon inte. Nu är hon rädd för att hennes egna husdjur ska drabbas.
– Jag är orolig. De får inte gå ut på baksidan där räven var. Men man vet ju inte var andra sjuka rävar kan ha gått.