HÀr Àr det nya klimatriset.
Ris Àr en viktig basföda för mer Àn hÀlften av jordens befolkning men risodling Àr starkt förknippat med utslÀpp av enorma mÀngder av vÀxthusgasen metan. Det har dÀrför varit viktigt att ta fram nya sorters ris som kan minska utslÀppen, vilket en forskargrupp i Uppsala nu har lyckats med.
â Metangas Ă€r en vĂ€ldigt stark gas, starkare Ă€n koldioxid, och ungefĂ€r 13 procent av mĂ€nniskans utslĂ€pp av metan sker genom risodling, sĂ€ger Anna SchnĂŒrer, professor i mikrobiell bioteknik pĂ„ SLU, huvudansvarig för forskningen.
Under de senaste tio Ären har forskare pÄ SLU försökt ta fram ett nytt, mer miljövÀnligt ris, genom traditionell vÀxtförÀdling. De har korsat tvÄ olika sorters ris och har nu lyckats fÄ fram en avkomma som ger bra skörd och som slÀpper ut 70 procent mindre metan Àn vad ris traditionellt gör. Det nya riset har testodlats i Kina.
â Vi tittade pĂ„ gamla rissorter som hade de egenskaper som vi sökte och korsade med ett högavkastande ris, sĂ€ger Anna SchnĂŒrer.
Forskargruppen tog fram ett nytt ris redan 2015 som var genmodifierat, vilket fick stor uppstÄndelse i media internationellt och som Àven UNT rapporterade om. Det genmodifierade riset var ett stort framsteg nÀr det togs fram men har sina begrÀnsningar.
â Det genmodifierade riset fĂ„r odlas i USA men inte i lĂ€nder som Kina, vilket Ă€r största producent av ris i vĂ€rlden, sĂ€ger Anna SchnĂŒrer.
Forskaren Chuanxin Sun Àr hjÀrnan bakom projektet. HÀr stÄr han med risplantor i fytotronen vid SLU i Uppsala.
Efter det var det viktigt för forskarna att fÄ fram ett ris som inte var genmodifierat sÄ att det kan odlas i Kina, dÄ de inte godkÀnner genmodifierat ris för odling. Det nya riset, som nu har tagits fram och som inte Àr genmodifierat, registreras nu i Kina och andra lÀnder sÄ att det kan komma ut pÄ marknaden och introduceras för lantbrukare.
â Kina Ă€r inte lika brydda i att de slĂ€pper ut stora mĂ€ngder metan i sin risodling som vi Ă€r hĂ€r. Det Ă€r vĂ€ldigt viktigt att ett sĂ„dant hĂ€r ris har en hög avkastning sĂ„ att lantbrukarna ser en vinning i att odla det riset framför mindre miljövĂ€nligt ris, sĂ€ger Anna SchnĂŒrer.
Under framtagningen av det nya riset testade forskarna att odla en Ă€ldre rissort i Uppsala lĂ€ngs med FyrisĂ„n pĂ„ ett litet fĂ€lt. Riset lyckades vĂ€xa till sig och gav ifrĂ„n sig en liten skörd. Den Ă€ldre sorten ris ger dock ingen hög avkastning. Anna SchnĂŒrer menar att det dĂ€rför kan bli svĂ„rt att introducera det pĂ„ en marknad i Sverige. En fördel med att odla ris i Sverige Ă€r dock att arsenikhalterna i jorden hĂ€r Ă€r lĂ€gre Ă€n vad det Ă€r i andra delar av vĂ€rlden dĂ€r ris produceras. Svenskproducerat ris skulle dĂ€rför innehĂ„lla mindre arsenik.
â Det finns nog ingen marknad för risodling för vĂ„r konsumtion i stort men om man vill ha ett lite lyxigare alternativ eller speciellt framtaget för smĂ„barn dĂ„ det innehĂ„ller lĂ€gre nivĂ„er av arsenik sĂ„ Ă€r det ett alternativ, sĂ€ger Anna SchnĂŒrer.
Inne i det lilla vÀxthuset odlades riset i Sverige, lÀngs med FyrisÄn utanför Uppsala.
Vid provsmakningen av det nya riset insÄg forskarna att de hade vÀldigt olika syn pÄ hur konsistensen pÄ ris ska vara.
â Riset var gott men vi hade vĂ€ldigt olika preferenser, det skilde sig pĂ„ vad jag och vad de forskare som har ursprung frĂ„n Kina tyckte om riset, men alla tyckte att det var gott, sĂ€ger Anna SchnĂŒrer.