Vid det förra sekelskiftet fanns det knappt några bilar. Därför var det lätt att hålla koll på dem. Om föraren krockade eller klantade sig visste man vem det var.
Men när automobilerna blev allt fler insåg byråkraterna att fordonen måste bokföras. Därför inrättades år 1905 ett bilregister som omfattade cirka 200 ekipage. Snart fanns det register i varje län.
Den svenska vagnparken fortsatte att växa. Under bilismens guldålder, på 1950- och 1960-talen, blev det allt svårare att hålla koll på fordonen. Vad skulle man göra? Svaret blev ett enda centralt bilregister, som började inrättas 1972.
Det var i samband med det som dagens nummerplåtar, med tre bokstäver och tre siffror, började användas. När vi nu skriver 2018 finns det emellertid så många bilar att registreringsnumren är på upphällningen.
– De kommer snart att ta slut. Vi vet vi inte exakt när, men det blir mellan januari och mars nästa år. Det beror på hur många bilar som ny- och avregistreras, säger Mikael Andersson, presschef för Transportstyrelsen.
Därför har myndigheten arbetat fram ett nytt system. Skyltarna kommer att se likadana ut, med undantag från att den sista siffran kan vara ersatt av en bokstav. Det innebär att antalet möjliga kombinationer utökas från nuvarande 12,1 miljoner till 39 miljoner, vilket lär räcka i si sådär 50 år.
Samtidigt är det ingen risk att de personliga registreringsskyltarna tar slut. Sådana ska ha minst två och högst sju tecken, och kan bestå av siffror, bokstäver eller både och. Genom budskap som Surdeg, Hingst eller Bad Ass väcker man uppmärksamhet och visar vem man är.
Fast det gjorde folk redan för 100 år sedan. Då fick förnäma personer som kungen och landshövdingarna skyltar med en länsbokstav följt av nummer 1.
När A1 rullade omkring på Stockholms gator visste man att någon från kungahuset var ute på vift. (TT)