Försäkringskassan har trappat upp sina kontroller för att upptäcka personer och företag som lurar till sig exempelvis sjukpenning, barnbidrag eller assistansersättning.
– Sverige har ett av världens mest generösa välfärdssystem. Det är såklart otroligt viktigt att värna det så att rätt pengar går till rätt personer, säger Thomas Thulin, specialist på Försäkringskassans kontrollenhet i Uppsala.
2018 gjorde Försäkringskassan 20 200 kontroller i landet, vilket är fler än något år tidigare. 45 procent av kontrollerna ledde till att personen eller företaget fick avslag, minskad ersättning eller helt stoppad ersättning. Och många tvingades betala tillbaka bidrag de inte borde fått: totalt krävde Försäkringskassan i fjol tillbaka rekordhöga 486 miljoner kronor. Myndigheten beräknar att man genom kontrollerna även förhindrade felaktiga utbetalningar på 653 miljoner. 2018 polisanmälde Försäkringskassan 2 631 personer och företag för bidragsbrott, 86 procent fler än 2017.
– Ökningen beror till stor del på att vi nu gör mer riktade kontroller än tidigare och därför hittar fler. Om det också handlar om att fler begår bidragsbrott är svårt att säga, säger Kristina Boija, enhetschef i Uppsala.
Totalt jobbar drygt 150 personer på nio enheter i hela landet med att utreda bidragsbrott. Enheten i Uppsala startade 2017 och ansvarar för att granska ärenden i Uppsala, Gävleborg och Västmanlands län.
En av de bidragskategorier som Försäkringskassan utreder mest är tillfällig föräldrapenning, alltså vård av barn (vab). Riktade kontroller görs i ärenden där höga belopp betalats ut. I ett av Uppsala-enhetens större fall i fjol hade exempelvis en mamma anmält vab närmare 200 tillfällen under drygt tre år. Kontroller hos arbetsgivare och barnens förskola visade att barnen inte alls varit sjuka utan att mamman jobbat eller haft semester de dagar hon fått ersättning för. Totalt krävdes hon på drygt 400 000 kronor i återbetalning.
Bidragsbrottslingar hittas på olika sätt. Ibland genom de riktade kontroller som Försäkringskassans kontrollenheter gör utifrån vissa riskfaktorer. Andra gånger genom att en anhörig, arbetsgivare eller kanske granne anmäler misstanke om fusk. Tips kan också komma från andra myndigheter – ofta Skatteverket – eller kommunerna.
– Det kan exempelvis vara uppgifter om att barn inte längre går i skolan. Då kan vi upptäcka att familjen flyttat från Sverige utan att anmäla det och därför fortsatt få bostadsbidrag, barnbidrag och föräldrapenning, säger Thomas Thulin.
Utredarna på kontrollenheten kan göra oanmälda hembesök och arbetsplatsbesök, men får inte bedriva spaning – det är polisens uppgift.
Ett område som fått stort fokus de senaste åren är bidragsbrott inom assistansersättningen. Där finns mycket pengar att lura till sig, och stora härvor har avslöjats i bland annat Malmö och Södertälje.
– I vissa typer av mål kan vi se hur en mängd aktörer samarbetar för att kringgå och lura myndigheterna. Vi lägger ner stort arbete på att avslöja dessa kriminella nätverk, säger Kristina Boija.
Till hösten ska Försäkringskassan steppa upp arbetet mot fuskarna ytterligare. Ett särskilt team ska jobba med att hitta svaga punkter i socialförsäkringssystemet som kriminella kan utnyttja. Halva gruppen kommer att sitta i Malmö, halva här i Uppsala.
– Vi behöver vara mer proaktiva och fånga upp trender. Samhället förändras hela tiden och vi måste hänga med, säger Thomas Thulin.
Det har funnits kritik mot att myndigheter samarbetar för dåligt och att sekretess ibland hindrar dem från att föra vidare misstankar om välfärdsbrott. Det har blivit bättre, enligt Thomas Thulin, men mycket återstår att göra.
– Försäkringskassan är ingen egen ö. Nya regler på andra myndigheter kan få följdeffekter hos oss. Det är framtiden: att olika myndigheter har en ständig dialog för att komma åt dem som missbrukar systemet, säger han.