Underbetyg till många Uppsalaskolor

Flera skolor i Uppsala kommun underpresterar när det gäller niondeklassarnas resultat. Särskilt pekar kommunen ut fyra skolor. Nu vässas resultatkontrollen för att lyfta elever på gränsen till godkänt.

Ärentunaskolan i Storvreta är tillsammans med Nannaskolan i city, Eriksbergsskolan och Björkvallsskolan i Björklinge, de skolor som kommunen säger sig "hålla ett särskilt öga på" när det gäller skolresultaten. Alla har tydliga minusresultat i Skolverkets sammanställning.

Ärentunaskolan i Storvreta är tillsammans med Nannaskolan i city, Eriksbergsskolan och Björkvallsskolan i Björklinge, de skolor som kommunen säger sig "hålla ett särskilt öga på" när det gäller skolresultaten. Alla har tydliga minusresultat i Skolverkets sammanställning.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Betyg2018-01-27 07:00

Vid fem kommunala skolor i Uppsala gick minst var tredje elev ut nian i våras med underkänt i minst ett ämne.

Ett annat sätt att mäta resultatnivån är att använda Skolverkets verktyg "Salsa", som tar hänsyn till elevgruppens socioekonomiska förutsättningar, som andelen nyanlända och föräldrars utbildningsbakgrund. Verktyget beräknar ett värde som skolan borde kunna nå med just den elevgrupp man har. Presterar skolan sämre än det får man ett minusresultat. Av 18 kommunala skolor hamnar 12 på minus, när det gäller niondeklassarnas resultat från i våras. Det visar Skolverkets färska betygssammanställning.

Uppsala kommun har den här bilden klar för sig.

– Vi ser i statistiken att hela Sverige dippar just nu, men att Uppsala dippar mer än riket, säger utbildningsdirektör Birgitta Pettersson.

Hon säger att hon är stolt över arbetet vid Uppsalas skolor, men att hon inte är nöjd med att det finns skolor som underpresterar.

– Jag ska kunna titta alla elever i ögonen och säga att vi har gjort allt för att de ska klara behörigheten till gymnasiet.

Enligt kommunens fördjupade analyser kan flera skäl finnas till tappet i fjol: Uppsala har tagit emot många nyanlända elever, Uppsala har en större andel pojkar, frånvaron i skolan har ökat, och fler elever som låg på gränsen till att få gymnasiebehörighet misslyckades till sist med det, jämfört med föregående år.

LÄS MER: Uppsala rasar i skolstatistiken

En konkret reaktion är att rektorerna nu ska sätta sig med grundskolechefen och respektive skolområdeschef och gå igenom julbetygen för årets nior och försöka fånga upp dem som ligger på gränsen. Målet är att hitta insatser som hjälper dem att nå gymnasiebehörighet. Det här kallas för resultatdialogen, och även om tiden är knapp tror Birgitta Pettersson på effekter.

– För den som ligger nära ett godkänt är en termin ändå rätt lång tid, med rätt insatser från skolan och rätt motivation.

Förutom den här och andra generella insatser mot alla skolor pekar Birgitta Pettersson särskilt ut fyra skolor som kommunen särskilt håller ögonen på: Ärentunaskolan, Eriksbergsskolan, Nannaskolan och Björkvallsskolan. Alla är stora skolor med tydliga minusresultat, framförallt vad gäller den genomsnittliga betygspoängen, det som kallas meritvärde.

Jonas Olsson är rektor på Ärentunaskolan i Storvreta, med över 500 elever i klass sex till nio. Resultatfokus är viktigt, menar han, men det gäller att ha perspektiv. Att titta på ett enstaka år för att se om en skola gör något bra eller dåligt är vanskligt, menar han. Ärentunaskolan har de senaste åren haft tydliga plus flera år och tydliga minus andra. Han välkomnar resultatdialogen med kommunen, men lyfter också vikten av långsiktighet.

– Vi arbetar numer nära våra systerskolor i Skyttorp, Vattholma och Storvreta, och går igenom hur eleverna klarar sig när de kommer till oss. Vi ser att god läsförmåga gynnar alla ämnen och jobbar med det, och vi jobbar med en tydlig och gemensam struktur för alla lektioner, med en inledning och avslutning på lektionen och ett tydligt mål

Det gäller att inte bara titta på produkten - i det här fallet resultaten - utan även processen, menar Jonas Olsson.

– Vi kan inte vifta bort skolresultatet, men vi måste samtidigt tänka att om vi jobbar på rätt sätt i klassrummet och har organiserat oss på rätt sätt, då kommer resultaten.

Elevresultaten har hamnat i fokus på senare år i samhällsdebatten, inte minst genom de dalande resultaten för svenska elever jämfört med andra länder. Det finns en alarmism i skoldebatten som inte är konstruktiv, menar Jonas Olsson.

– På lång sikt har resultatutvecklingen i Sverige inte varit bra, men då krävs långsiktigt arbetet för att vi ska ta oss tillbaka.

LÄS MER: Digitala verktyg ska ge bättre skolresultat

Birgitta Pettersson har ett tydligt mål för vad hon vill att kommunens insatser så småningom ska placera Uppsala som skolkommun, där Uppsala i den senaste kommunsammanställningen hamnade på 149 plats av 290 kommuner. För ett par år sedan låg Uppsala på 60 plats. Placeringen är långt under var Uppsala borde vara, tycker hon.

– Uppsala ska vara bland landets 25 bästa kommuner.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!