Läraren Åsa Wanhainen delar ut kemiböcker. På vita tavlan har hon tydligt skrivit upp målet och syftet med lektionen och vad som ska göras. Det görs vid varje lektion på Gåvsta skola, nordöst om Uppsala. Niondeklassarna UNT talar med är entusiastiska över sin skola. De är så nöjda att de våndas över att behöva lämna skolan i sommar, trots att de gått där i tio år, ända sedan förskolklassen.
– Lärarna är väldigt bra och har tid för oss, säger Ebba Brunvall.
– Jag känner trygghet över att vara i skolan, fyller Agnes Mattsson i.
Visst finns prestationskraven där, särskilt nu på vårterminen, men de ligger främst hos eleven själv. De upplever ingen press eller tryck från skolan på att få höga resultat.
– Men lärarna jobbar hårt för att ingen ska få underkänt, säger Ebba Brunvall.
Gåvsta skola sticker ut om man jämför Uppsalas skolor med hjälp av Skolverkets verktyg Salsa, som tar hänsyn tas till elevgruppens socioekonomiska förutsättningar. I flera år har skolan presterat tydligt över det som skolan beräknas klara enligt Salsa. I våras var man den skola i kommunen, både bland kommunala och enskilda, som låg mest över det beräknade värdet för andelen elever med godkänt i alla ämnen, och näst mest över när i genomsnittlig betygspoäng. Många av kommunens skolor dras med minusvärden, och presterar sämre än beräknat utifrån förutsättningarna.
Rektor Caroline Sedin tror inte att framgångsreceptet har en specifik avgörande ingrediens, utan många. Den första hon lyfter är skolans arbete med att länka ihop alla årskurser från förskoleklass till nian, så att det finns en röd tråd i hela skolgången.
– Vi jobbar mycket med arbetsgrupper över stadierna, och mycket ämnesintegrerat. Och vi kan tidigt fånga upp elever med svårigheter, säger hon.
Gåvsta skola har naturliga förutsättningar att lyckas med det eftersom många går här hela sin grundskoletid. Men framgången är inte given.
– När jag kom hit som lärare var det inte alls så, då jobbade stadierna var för sig mycket mer, säger Caroline Sedin.
Hon lyfter också fram trygghetsfrågor och ett arbete med kärnvärden som skolan arbetar systematisk med enligt en årscykel.
– Trivsel, trygghet och vi-känsla är otroligt viktigt.
När det gäller det pedagogiska har skolan satsat hårt på fortbildningsprogram som mattelyftet och läslyftet och har ett systematiserat arbete för att lärare ska lära av varandra, genom att besöka varandras lektioner.
– Jag tror på det kollegiala lärandet. Vi har också haft god kontinuitet, många lärare har varit här länge.
Hur känns det att jobba på en skola som lyckas så här?
– Roligt förstås, men det kan ändras fort. Så det gäller att alltid vara på tårna.