Med jämna mellanrum drar olika bedrägeritrender fram över riket. En bluffvåg som just nu leder till många polisanmälningar gäller kapningar av bank-id. En variant är så kallad vishing.
Under 2018 fick Uppsalapolisen in 45 anmälningar från personer som blivit av med sammanlagt 5,1 miljoner kronor genom vishing. Det högsta beloppet gäller en person som frånlurats 400 000 kronor.
Vishing kan gå till så här: Bedragaren ringer upp från ett fejkat telefonnummer och för den som tar emot samtalet ser det ut som att någon ringer från banken. Bedragaren förmår brottsoffret att logga in på sitt bankkonto med bank-id. Genom vissa tekniska knep tar sig då bedragaren själv in på kontot och flyttar pengarna till ett annat konto.
– Utifrån de anmälningar som kommit in ser vi att det främst är äldre personer som blivit lurade genom vishing i vår region, säger Russell Morley, som är chef för Uppsalapolisens bedrägerienhet.
Han har ett enkelt råd för att stoppa bedragarna:
– Lägg på luren om du blir uppringd och tillsagd att logga in på ditt band-id eller via bankdosan. En bank ringer aldrig sina kunder och säger åt dem att logga in, uppger Russell Morley.
Han berättar att bedragarna kommit med olika historier. Ibland har man sagt sig ringa från någon butik och till och med från polisen.
För riket som helhet har polisen på ett år fått in cirka 6 000 anmälningar om vishing där människor förlorat totalt 200-300 miljoner kronor.
Cecilia Blomqvist vid Konsumenternas bank- och finansbyrå säger att organisationen kontaktats av ett par hundra personer som råkat ut för vishing.
– Bedragarna är otroligt förslagna. Vi har stött på fall där den drabbade har kopplats till vad man sagt varit bankens säkerhetsavdelning, men allt har varit ett påhitt.
– Man har även förberett bedrägeriet genom att låtsas ringa från ett företag som gör marknadsundersökningar och på så sätt tagit reda på vilken bank personen använder, uppger Cecilia Blomqvist.
Hon säger att vishing är allvarligare än många andra bedrägerier i och med att brottsoffret kan bli av med alla sina besparingar på ett ögonblick.
Cecilia Blomqvist ser flera förklaringar till att gärningsmännen ofta kontaktar äldre personer.
– Dels har de inte så stor digital vana, dels är många äldre alltför väluppfostrade för att lägga på luren.
Den som frånluras pengar i en vishing-bluff kan i vissa fall få tillbaka en del av pengarna. Man är visserligen skyldig att skydda sin personliga kod men även om kontoinnehavaren har slarvat kan hen, beroende på omständigheterna, ibland komma undan med en självrisk på 12 000 kronor. Resten ska då ersättas av banken.
Förutom de som genomför lurendrejeriet via telefon finns ytterligare en kedja av gärningsmän. Det gäller dem som tvättar pengarna vita.
När pengarna väl förts över till bedragarens konto måste de nämligen snabbt flyttas vidare innan brottet upptäcks och banken fryser pengarna. Bedragarna tar då hjälp av personer som ställer upp med sina konton.
Dessa personer riskerar att göra sig skyldiga till penningtvättsförseelse och kan dömas oavsett om de känner till det kriminella upplägget eller inte. Det krävs alltså inget brottsligt uppsåt av de personer som tillhandahåller sina konton i ett sådant här fall, utan det kan räcka med att de accepterar penningöverföringen.
– Jag tror att många inte är medvetna om att det här innebär ett penningtvättsbrott. Man ska därför vara ytterst försiktig med att låta andra sätta in pengar på ens bankkonto. I många fall är det unga personer som ställt upp med sina konton, säger Russell Morley.
I allmänhet sprids pengarna ut på flera personers konton i småposter varefter de tas ut kontant vid bankomater. Genom att ta ut kontanter minskar bedragarna risken att spåras upp.
Att pengarna sprids i småposter till flera konton hänger samman med att maxgränsen för bankomatuttag brukar uppgå till runt 15 000 kronor för en fyradagsperiod.
Eftersom pengarna från varje bedrägeri överförs till konton hos flera personer som då gör sig skyldiga till penningtvättsbrott riskerar ett stort antal individer rättsliga följder.
Säg att pengarna från var och ett av de 6 000 vishing-fall som hittills anmälts har skickats vidare till tre personer för penningtvätt. Det skulle teoretiskt innebära 18 000 gärningsmän vid sidan av bedragarna.
Enligt Russell Morley är möjligheten att utreda vishing ofta god, i och med att penningströmmarna lämnar digitala spår.
– Vi är igång med utredningar för alla anmälningar om vishing som inkommit och hoppas att de första åtalen snart ska vara klara, säger han.