Arne bluffades på 920 000 – så gick kampen mot bankerna

I och med en HD-dom har det blivit lättare för bedrägeridrabbade att få ersättning från bankerna. Uppsalabon "Arne" blev av med 920 000 kronor och inledde en intensiv strid för att rädda tillbaka sina pengar.

Bankerna behöver förbättra sina säkerhetssystem för att skydda kunderna, tycker "Arne".

Bankerna behöver förbättra sina säkerhetssystem för att skydda kunderna, tycker "Arne".

Foto: Julia Koch

Banktjänster2023-05-17 05:00

Vid bedrägeriet, som genomfördes i augusti 2022, kontaktades Arne av förslagna skurkar som fick honom att tro att hans bankkonton höll på att plundras. Han fick prata med en påhittad säkerhetsavdelning på en "bank" och slussades sedan vidare till en "polis". Det slutade med att bedragarna tog sig in på Arnes konton och lade beslag på cirka 920 000 kronor.

undefined
I fjol beslöt Högsta Domstolen att bankerna har större skyldighet än tidigare att ersätta förluster för kunder som drabbats av telefonbedragare.

Ett ljus i mörkret var att Högsta Domstolen i juni 2022, ett par månader innan bedrägeriet, kommit med en vägledande dom. Den går ut på att den som lurats vid ett telefonbedrägeri, så kallad vishing, ges större chanser att återfå pengar från banken.

Så här gick det för Arne:

  • Från hans konto på SBAB försvann 500 000 kronor men banken lyckades på okänt sätt fånga upp hela beloppet i efterhand. Pengarna återfördes till Arne som i det fallet inte gjorde någon förlust.
  • Skandiabanken gick med på att återbetala de 200 000 kronor som saknades, men bara på villkor att han återtog den anmälan han gjort till ARN, Allmänna reklamationsnämnden.

– Det gick jag med på men fick betala en självrisk på 12 000 kronor, berättar Arne.

undefined
I ett svar till "Arne" skriver SEB att han "varit likgiltig till risken för att utsättas för ett bedrägeri". Förlusten på 140 000 kronor i SEB-kontot får han stå för själv.
  • SEB intog en hård attityd och hävdade att Arne "varit likgiltig till risken för att utsättas för ett bedrägeri". SEB skrev att det "skulle vara direkt stötande" om banken tvingades ersätta Arne för förlusten. ARN gick på SEB:s linje och fastställde att banken inte var återbetalningsskyldig. Orsaken var att Arne lurats att godkänna en transaktion i tron att han då skulle rädda sina pengar. Om bankkunden i en bedrägerisituation godkänner en transaktion kan inte banken ställas till svars, fastslog ARN i sitt beslut, vilket inte går att överklaga. I fallet med SEB har Arne förlorat 140 000 kronor.

– SEB borde kunna följa de stulna pengarna och skydda kunden. Bankerna har system för detta, men viljan måste finnas, kommenterar Arne.

  • Arne var kassör i en ideell förening vars Nordea-konto tömdes på cirka 80 000 kronor. Enligt ARN:s beslut får han själv stå för förlusten.

Summa summarum återfick han cirka 700 000 av de drygt 900 000 kronor som bedragarna inledningsvis slussat iväg.

– Bankerna måste skapa system som skyddar användarna och inte bara banken själv, kommenterar Arne.

Han efterlyser även ett system som gör att vissa banktransaktioner sätts på paus om det rör sig om stora belopp.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!