Flera inlägg i debatten vid det senaste kommunfullmäktigemötet handlade om bostadsmarknaden i Håbo.
En majoritet av politikerna röstade för en förändring av Håbohus avkastningskrav, från 4,5 till 4,0 procent.
– Det är anpassning till marknaden, menade Fredrik Anderstedt (S), och försvarade nivån i likhet med Leif Zetterberg (C), Håbohus ordförande.
– Sverige är ett av få länder som har allmännyttiga bolag som ägs av kommunen, sa Zetterberg och förklarade den så kallade allvillagen som kräver att kommunala bostadsbolag ska agera som marknaden i övrigt förväntar.
Owe Fröjd (BP) ville ha en sänkning till 2,5 procent och fick medhåll av Leif Lindkvist (V). Tre SD-ledamöter avstod att rösta.
– Det finns inget prejudikat, sa Fröjd och menar att lägre avkastningkrav skulle ge mer pengar över till lägre hyror i en kommun med en av de högsta hyresnivåerna i landet.
Leif Zetterberg:
– Det är svårt att leda i bevis att vi har orimliga hyresnivåer.
Men hur ser det ut? EP har jämfört hyrorna i grannkommunerna.
Hyresgästföreningen och hurvibor.se tagit fram statistik på hyresnivåer för olika kommuner.
Typlägenheten, en trerummare på 70 kvadratmeter, kostar 6 790 kronor i månaden i Håbo.
De här kommunerna är billigare: Upplands-Bro (6090), Västerås (6300), Järfälla (6370), Enköping (6510).
De här kommunerna är dyrare: Knivsta (7070), Sigtuna (7070), Uppsala (7140).
Men statistik visar att största skillnaden är om man bor i en gammal eller nybyggd lägenhet: Billigast är lägenheter byggda mellan 1961 och 1980 där genomsnittshyran för en trerummare är 6 186 kronor, på riksnivå. För lägenheter byggda 2011 eller senare är motsvarande siffra 9 799 kronor.