I hemmet på Skeppsgatan i Bålsta trängs Gun Åbergs verk på väggarna. Det är allt i från minnesbilder från sin uppväxt på bondgården i Ramvik i Ångermanland till tavlor från sina resor och det som Gun har ägnat de senaste fyra åren åt - sina ikoner. I sovrummet som även fungerar som ateljé tittar Jesus, jungfru Maria, helgon och ärkeänglar ner från sin plats på väggen ovanför sängen.
- Det var under en av mina resor till Cypern som jag såg några nunnor som målade ikoner, det såg så himla rofyllt och spännande ut så jag började en kurs när jag kom hem. Det tar tid och är svårt att måla ikoner enligt gammal tradition. Men det är väldigt stimulerande och lugnande, man hamnar i en annan värld på något sätt, säger Gun.
Skapandet har alltid funnits i Guns liv. Redan som liten sydde hon kläder till sina dockor och målade teckningar av vardagen på jordbruket i Ångermanland. Sedan kom sjukdomen fibromyalgi som gjorde att Gun redan som 40-åring blev sjukpensionär. Då gjorde måleriet entré på riktigt. Hon gick kurser och lärde sig bland annat porträttmåleri och umgicks med konstintresserade i kretsen av den kände konstnären Bengt Lindström.
- Jag har målat det mesta, det går i perioder. I början blev det mycket blommor och porträtt, sedan blev det fjäll i mängder och en period målade jag bara ugglor. Sedan fyra år tillbaka är jag i en ikonperiod då jag målar ikoner dagarna och nätterna i ända. Ibland blir det ju påfrestande för kroppen, men det ger mej samtidigt så mycket. Utan skapandet skulle jag inte överleva. Jag tänker måla till jag inte kan hålla i penseln något mera, bara hälsan kan stoppa mej, säger Gun.
Gun målar i stort sätt varje dag och de tavlor som inte får plats på väggarna ger hon gärna bort till släkt och vänner. Drömmen är att få ha en utställning och visa för en större publik vad hon har gjort.
- Att måla är ett behov jag har, man kan inte bara sitta och glo. Det måste finnas en mening med livet, det här är meningen med livet för mej. Jag har målat så många tavlor att det inte får plats fler hemma hos mej. Favoriterna har jag sparat men de jag tröttnat på och inte är nöjd med slänger jag för att ge plats åt nya. Ett mål jag har är att få ha en utställning och visa vad jag har gjort, det är något jag kämpar för. Men det är svårt att hitta någonstans att ställa ut. Förut kunde man ställa ut i kommunhuset, men det får man inte längre, säger Gun.